Merchington

Stannar vid vägen för att sträcka på benen. Vi följer en stig vid en flod men hamnar mitt i en kohage. Här är det mesta privat. Följer en grusväg tillbaka och möter en fyrhjulsdriven van. Föraren hejar glatt och verkar inte bry sig om vårt intrång.

Guldgrävarstig. På 1880-talet var här en guldrush. Stigen letar sig fram genom högstammad lövskog. Går på branta sluttningar invid en porlande bäck. En smal gångstig. Mitt uppe i skogen en liten kyrkogård. Grå gravstenar minner om enstaka livsöden. Ingen särskilt gammal.

My beloved wife Anne, age 48. Vi stannar och läser. Kanske tio har sten. Några utan.

56 år är den äldste som ligger här. Det var nog ett hårt liv att gräva guld. Men de ligger fint. Mitt bland träden med bäcken långt därnere. I små gravar inhängnade av gjutjärnsstaket.

Ser inga lämningar av hus men väl en vattendriven stenkross som måste varit ett oerhört projekt att släpa dit.

Far fel i en korsning och följer vägen som går upp i bergen istället för den längs kusten. Missar det vi tänkt att se men hamnar istället i Merchington som är ett forsrännings och fiskeparadis där flera floder och åar möts. Välordnad tältplats vid en idyllisk å. Olle ser vakande fisk. Stora ryggfenor bryter vattenytan. Säkert över kilot.

Vis av tidigare tältning plockar jag fram mitt aluminiumtäcke. Det är prassligare än vad jag förväntat mig och jag ligger som en inslagen pralin och försöker att inte röra mig så mycket. Fryser iallafall inte så mycket.

Tidigt på morgonen följer vi en led upp bland bergen ovanför och ser dimman ligga som ett lock över byn medan solen stiger över bergstopparna.