Tiden har helt plötsligt accelererat till en alldeles för hög hastighet och insikten att vi enbart har 12 pluggdagar kvar innan den slutgiltiga rapporten skall vara inlämnad kom som en ovälkommen chock under dagen. Intensivt plugg får det helt enkelt bli. Tyvärr har vi inte den mest frenetiskt arbetande handledaren men han är positiv i alla fall. Lite för positiv. Det kommer gå vägen, det vet vi, men vi får helt enkelt skära ner på de andra roliga aktiviteterna de närmaste veckorna, typiskt.

Annars så har vi inte gjort så där fantastiskt mycket ashäftiga saker sen vi kom hem från Nya Zealand. Vi lever fortfarande lite på de gamla minnen därifrån. Dock ska jag försöka gå igenom veckan så noggrant som möjligt.

Eftersom vi hade quiz i Aerospace Stuctures 2 under onsdagen så ägnades massvis av tid till pluggande av denna kurs. Vi övade in de typtal som har en tendens att hamna på sådana tentor och efter någon timme kände vi oss nöjda. Det var det vi gjorde söndagen och måndagen. Söndagen med sjukt låg intensivitetsnivå eftersom vi var helt slut från resan.

På måndagen hann vi även med en handling av mat. Det börjar gå på rutin nu. Sara tar en vagn, jag och Eric tar nummerlapp vid charken och pekar ut skinka, kyckling och fisk till de snälla damerna i vita kläder. Under tiden strosar Sara runt bland grönsaker och frukter och plockar på sig av dessa. Därefter sprider vi ut oss och gör instickare överallt i sökande efter de andra sakerna som skall inhandlas. Humöret är exponentiellt beroende av tiden i affären, och ju längre tid, desto sämre humör. Således jobbar vi på fort utan för mycket tjatter för att så snabbt som möjligt lämna denna håla av irritation. Detta kan även medföra att diverse felinhandlingar sker till bittra konsekvenser. Av en osannolik händelse råkade jag köpa mosade majskorn istället för just majskorn. Tyvärr var det inte lika gott.

Onsdagen hade vi quiz, vilket var en ny erfarenhet. Vi fick fyrtio minuter på oss att lösa ett tal som i vanliga fall tar mer än 70 minuter. Stressad som bara den satt jag och skrev och han i stort sett skriva allt utom de två sista raderna på den sista frågan. Där kommer det dras poäng, men förhoppningsvis inte för mycket. Efter detta gick vi på ytterligare en av de mycket värdelösa macroekonomiföreläsningarna. Den asiatiska lärarinnan som i vanliga fall enbart andas innan föreläsningen och efter, dvs inget under tiden hon pratar, dvs i fyrtiofem minuter i sträck, hade dagen till ära hosta. Hostan kan verka vara som någon form av paus i den högintensiva ström av ord, men icke, uppenbarligen kan man nästintill prata samtidigt som man hostar. Det sista vi gör på onsdagar är att vi sätter oss inne i en datorsal med de andra ingenjörsstudenterna och labbar på datorerna genom att simulera olika element som utsätts för olika laster. Intressant och lärorikt.

På kvällen hade jag och Eric ytterligare ett handledarmöte med Thomas där vi insåg att han fortfarande inte läst det vi skrivit. Wuhu! Tur att vi känner Omar, en god vän, som också jobbar som handledare i just den här kursen. Han är oumbärlig och hjälper oss, tack!

Under tiden hade Sara smitit iväg till Tone och Lotta, våra två vänner som bor här i Bondi. De mötte upp med ett gäng danskor som uppenbarligen inte har samma syn på hur man festar. De var en aningen för berusade så att de svenska damerna tappade intresset för sällskapet och mötte upp mig och Eric som även vi hade gått ut. Till våran besvikelse hade de med sig, (ok, inte frivilligt), en Aussie som var så ofantligt oskön. Blond, jobbig, och helt socialt inkompetent. Hans föräldrar var svenskar så vi vågade ju inte diskutera diverse undanmanövrar utan vi försökte hålla god min, även om det var mer eller mindre omöjligt. (Förlåt alla farmorar eller dyl. som läser detta och undrar vad som har hänt med era barnbarn eller dyl. Ni var inte där... Då hade ni förstått............)

Följande dagar ägnades åt plugg och mer plugg innan det blev dags för lördagens höjdpunkt. I Manly annordnades det en välgörenhetstävling i surf där den überberömda surfaren Kelly Slater deltog. För den som inte vet vem han är kan jag snabbt nämna att han vunnit VM 11 gånger och deltagit i 10 epsioder av Bay watch där han spelade sig själv... Fett! Vi passade även på att spela lite beachvolleyball, surfade lite och åt en fin burgare innan vi tog oss in till stan och mötte upp med ett stort gäng svenskar. Fest. Eller? Det började bra med förfesten som var trevlig. Sen skulle vi till Surrey Hills, till nån skön bar. Typ 30 st lite lätt salongsberusade utbytesstudenter ska till "nån skön pub". Man skulle antagligen uppnå bättre resultat om man släppte in 30 barn i en godisaffär och säga åt dem att de får så mycket godis de vill så länge de väljer samma. Kvällen gick således åt till långa promenader och inget skönt barhäng. Folk splittrades och vi var ett mindre gäng som tillslut hamnade på en gayklubb. Det roligaste är att vi här inne bland alla dessa fantastiska människor träffar andra skolkompisar! Dock skall nämnas att de tre grabbarna är homosexuella, och deras förvåning över att se oss var stor. Skittrevligt blev det i alla fall. Bra avslutning!

Söndagen erbjöd strålande sol och jag surfade återigen lite på morgonen. Dock var vågorna väldigt svårfångade och vattnet proppat med andra likasinnade. Så efter en timme sammanstrålade jag med de andra i solskenet och somnade in på stranden.

Nu när jag skriver detta är det tisdag kväll och vi har precis gått halva skolveckan. På morgonen hade vi våran presentation i Learning in Outdoor där vi pratade om kläder i vildmarken. Vi använde Eric som modell och hade kvällen innan fotat honom i samma pose med olika varianter av klädlager osv. Vi kan väl inte direkt påstå att det blev en enorm succé men mer uppskattat än de så sjukt torra människorna som kom efter oss blev det.

På fredag skall vi iväg på nästa hike med ovan nämnda kurs vilket ska bli grymt kul! Då blir det tre dagar i Blue Mountains med olika vandringsleder på schemat.

Jag och Sara laddar för övrigt hårt inför den stundande halvmaran som endast är en månad bort. I våra nya linnen var vi ute och sprang idag. Jag körde enbart 14 km medan Sara tog en skön runda på 16 km. Taggade!

Skönt att våren äntligen har kommit till er, här är tyvärr hösten redan framme och vi hade idag långbyxor när vi gick till skolan... Fast det ångrade vi senare under dagen då vi svettades, men ändå...

Ciao

Johan