Profile
Blog
Photos
Videos
Dag 2 Nashville
God morgon eller vad man ska kalla det. Nåväl för oss är det morgon i alla fall även fast klockan hemma är 12:00 så är klockan här 05:00. Vi vaknade upp efter en förvånansvärd god sömn, sängen var utmärkt. Efter att ha duschat i den fina plastinstallationen och vaknat till sa vi att vi går väl och kollar på och skrattar åt den dåliga frukosten, men skrattet fastnade i halsen för där fanns kaffe, ägg, yoghurt, äggröra, köttfärsbiffar, grits, (någon slags majsgröt, ett måste på frukostbord i Sydstaterna) och något som vi skulle kalla pytt i panna och alla de andra attiraljerna som munkar bröd och dylikt. Vi åt oss mätta på den förvånansvärt välsmakande frukosten, gick till rummet och fick omvärdera hela hotellet (det stämde nog att de hade börjat renovera). Glada och mätta hoppade vi förväntansfulla ut till vår fina Cadillac (som ännu inte fått något namn) och styrde mot Nashville som skulle bli vårt nästa boende på något som heter Stay Alfred och är självhushåll. Vi valde att åka Interstate-väg för att det skulle gå undan upp mot Nashville, men vilken nitlott! Det var säkert en miljon truckers ute och åkte! Det blev köer och stopp då och då. Lastbilarna hade bråttom och kom med en fart upp mot 120 när det gick. Nej, dessa vägar är inget att rekommendera när man har semester och vill åka enligt hastighetsbegränsningarna för att hinna se något. Det kostar också rejält att "speeda". Här är polisen inte blyga att ge böter! Så vi svängde av Interstate-vägen och åkte en Highway, i stället som har bra vägstandard men inte lika mycket trafik. Konstigt nog kan man tycka då de lite sämre vägarna var fyrfiliga och bra mycket bättre vår E20.
Vi stannade och åt på en Taco Bell restaurang. Förvånansvärt gott, måste vi tillstå! Därefter fortsatte vi till Chattanooga då Chattanooga-Choo-Choo skulle bli vår nästa attraktion. Det visade sig att man byggt om den gamla och enormt stora centralstationen till ett tjusigt hotell där man bland annat kunde hyra ett hotellrum i form av en tågvagn. Det var också en sevärdhet med mycket historia kring byggandet av Söderns järnvägsnät. Vi knallade runt och fick fina bilder och lite ny järnvägskunskap. Det var upp emot 32 grader varmt så efter en kort promenad i Glenn Miller parken avslutade vi med en fika i stationshuset. Där träffade vi en mycket trevlig personal så vi passade på att ställa frågor om detta gammalmodiga sättet att behöva betala dricks. Hur mycket ska man ge i dricks till servitrisen eller servitören, om man är nöjd och tycker att servicen har varit bra? Är man nöjd lägger man på 20%, är man nöjd över förväntan minst 22% och uppåt så mycket man tycker. Är man däremot inte nöjd och tycker att servicen inte varit bra ska man ändå ge runt 15-18% berättade personalen för oss. De får nämligen skatta för dricks och blir ganska sura om kunderna inte ger något. Vi svenskar kanske inte tänker på det eftersom dricksen ligger på kvittot hos oss hemmavid, som en serviceavgift. Det var många år sedan man fick skatta för en generell summa dricks hos oss.
Med Chattanooga avklarat styrde vi oss upp mot Nashville. Nu började vi känna oss lite trötta. Lång körning, mycket trafik och varmt. Äntligen såg vi Nashvilles skyline och körde ganska rakt på målet. Tack för GPS!! Väl framkomna hittade vi lägenhetshotellet Stay Alfred och det visa sig vara en hit! Stället var i princip nyrenoverat. Det var rent och snyggt och cirka 5 minuters gångväg från centrum och Broadway. Men nu kom bakslaget!! Vi hade inte tänkt på att handla något till frukost eller om vi ville ha något att dricka eller bara för att för-nu-var-vi-här-fira! Men det är inte värre än att vi får leta upp någon affär tänkte vi. Att bo i centrum och villa handla lite mat verkar inte helt lätt. Som de moderna människor vi är googlade vi för att kunna hasta ner till närmaste butik. Där sprang vi på pumpen så att säga. Om man inte vill åka bil kan man ju gå till närmaste livsmedelsbutik för det tar bara 60 minuter! Gittan hittade också en mindre kiosk, enligt Google, lite närmare. Det visade sig vara en biljettkiosk. Men vad gjorde det, vi har ju semester så vi gick ner till Broadway i stället.
På Broadway och dess tvärgator finns ett matställe i varje hörn och varje ställe har ett band som försöker överrösta grannen. I dag är ju allt elektrifierat så musikerna ska höras, så någon Bluegrass i större utsträckning är svårt att hitta, men man kan se en och annan "picker" stå i något gathörn och försöka göra sig hörd och tjäna en slant. Tyvärr såg vi också väldigt många utslagna människor, unga som gamla, som stod, satt med en burk framför sig så att man kunde ge ett bidrag. En del låg helt utslagna på gatan. Vi tyckte att det var fler utslagna på gatorna nu än då vi var här för tre år sedan. Möjligen att man "städat upp" den gången då vi var där över 4th of July 2016.
Men vi, hungriga turister som alla andra tusentals människor på dessa gator, ville hitta något ställe med inte allt för hög volym för att kunna fokusera på maten, bli mätta och kunna höra vad vi säger till varandra. Inte lång ifrån där vi stod hittade vi "SUN-Record all Day Breakfast", en restaurang som hade en frukostmeny hela dagen. Det fungerade väldigt bra och vi fick varsin supergod hamburgare (frukost?). De bjöd på en hemmagjord ketchup som egentligen kändes mer som en BBQ-sås. Till och med Gittan tycke om den så vi köpte med oss en flaska. Därifrån gick vi till B.B Kings Bluesklubb för att lyssna på "stans bästa blues "enligt en krigsveteran i rullstol som påstod att han själv spelat där i 40 år. Man kan ju välja att tro på sånt när man har semester för det kan ju vara sant också. Vi gick i varje fall in och tog varsin drink och lyssnade på lite för jazzig blues för vår smak. Alla kan ju inte tycka som oss, viket är synd! Vi stannade en stund för att sedan bege oss till vår frukosttomma lägenhet för en skön natts sömn.
God natt, god natt!
- comments