Dag 10 mellan Chicago och New Orleans. Vi packade ihop och checkade ut från vårt uppgraderade rum och gick upp till caféet Just Love som vi hittade i går. Det fick bli en Womelette med grönsaker, ost, tacosalsa och kaffe. När frukosten var uppäten satte vi oss i bilen igen, Gittan ville titta på café Blue bird som inspirerat Tv-serien Nashville men det verkade som det inte längre fanns fast GPS:en gärna ville det. Vid platsen GPS:en föreslog var huset som bortblåst och ett nytt stor köpcenter höll på att uppföras. Istället gick vi in i en klädaffär där vi träffade en trevlig Nashvillekille som gärna ekiperade Rolle med ett par nya jeans och en skjorta. Tänk vad folk är trevliga här! Efter det stoppet hoppade vi in i bilen igen, och ställde in GPS:n på Lynchburg och Jack Daniels Whiskeyfabrik.

Lynchburg var vad man kan kalla en håla. Där fanns cirka 300 innevånare och husen var nog de samma som de alltid har varit. Jack Daniels bjöd på en gratis rundtur under en dryg timme. Vi fick en väldigt kunnig guide som också var intressant att lyssna till. Han berättade att varje droppe Jack Daniels som såldes i världen kom från denna plats. Han berättade också hur den unge Jack, endast 7 år gammal började tillverka whiskey. Jack Daniels destilleri var också det första i USA att bli lagligt genom att Jack fick till ett avtal med staten Tennesse. Han fick det genom att lova betala skatt för den sprit han sålde. Vill man köpa ett eget fat idag kostar det 5 00 dollar plus att man får betala 7 000 dollar till Onkel Sam. Staten tjänar alltså mer på whiskeyn är vad Jack Daniels gör, och de tjänar inte lite! Idag tillverkar man ca 2 000 gallon per dag! Jack dog kanske för tidigt och på ett oturligt sätt. Han var ingen morgontidig person på jobbet utan hans medarbetare Jim brukade alltid vara först på jobbet och plocka fram papper och annat ur kassaskåpet innan Jack kom. En morgon var Jack tidig och Jim hade inte kommit ännu. Jack tänkte att han skulle ta fram alla papper ur skåpet för att börja arbeta. När han började öppna skåpet fick han inte upp det. Han blev förvirrad av att inte kunna koden och skåpet bråkade tillbaka. Till slut blev det för mycket för Jack. Ska man inte kunna ta sig in i sitt eget kassaskåp! Det är ju mina papper, mina pengar och mitt företag, muttrade han och gav skåpet en rejäl spark. Det ville sig inte bättre än att han bröt stortån. Stortån ville inte läka och det blev blodförgiftning som ledde till kallbrand och döden. Guiden undrade om vi förstod vad detta kunde lära oss. Många av oss tänkte nog att det skulle vara att inte brusa upp, sparka på saker i ilska etc. Hans svar blev: Gå aldrig tidigt till jobbet! Det är också stor skillnad på Tennessewhiskey och annan whiskey. Bland annat nämnde guiden att deras whiskey mognar fortare eftersom det är varmare i Tennesse än vad det är i exempelvis Skottland. Den mognad som tar 8 år i Skottland kommer redan efter 4 år i Tennesse. Det var en väldigt intressant rundtur med en guide som var väldigt rolig. Vi lärde oss mycket om varför man gjorde som man gjorde i detta destilleri, som för övrigt firade 150 år. Because that´s the way Jack did it!

Efter detta besök beslöt vi oss för att spendera natten i den lilla staden. Motell var inget problem för de finns överallt och vi tittade på Tripadviser och bestämde oss för ett Motell med det finurliga namnet Lynchburg Inn. Alla Motell vi bott på hittills har drivits av indier så även detta och de gör ett fint jobb. Vi slängde in våra grejor i ett rum mellan en tysk familj och några amerikanska hojåkare. Sedan åkte vi ner till den stora staden för att äta något gott och köpa en flaska vin. Vi ville njuta ett glas på rummet eftersom klockan bara var halv sex. Men när vi kom ner till staden var allt stängt förutom det lokala snabbmatshaket. Det var ju tur tänkte vi för då kunde vi i varje fall få lite mat. 12 timmars low and slow kokt Pulled pork med smoked beens var det som lockade mest. På det lilla haken kom grillmästaren ut till oss och frågade var vi kom ifrån. När vi svarade Sverige sa han att många svenskar besökt hans restaurang. Även berömda personer och han sa att Ola-Conny och Morgan varit där. Woow! Tänkte vi. Han berättade också att han sålt en pall med sin egengjorda grillsås till ett företag i Sverige. Det var värt ett woow! För den var väldigt god. När vi ätit färdigt fotade Rolle lite men sen fanns inget annat att göra förutom att åka tillbaka till rummet utan vin. Vi stannade vid ett Dollar Store och fick med oss lite annat att dricka och knapra på (jordnötter) och satte oss utanför vårt lilla rum och tittade ut över vidderna. Ibland öste regnet ner och ibland sken solen. Härligt att bara sitta och tomglo! Vi lyssnade lite på tyska och bytte några ord med HD-åkarna från Michigan innan det blev God natt!