Dag 17 på vår resa mellan Chicago och New Orleans. Vi vaknade upp i ett soligt Chattanooga och tänkte ta lite frukost på hotellet eftersom det varit helt ok på förra hotellet. Vi har hittat en kedja som heter Red Roof Inn som varit helt ok med priset och standard. Det är tydligen gamla Best Western Hotell som blivit uppköpta och fått nytt namn och lite renovering. Tyvärr var frukosten inget för oss utan vi drog direkt till dagens äventyr. Vi hade räknat ut att det var bäst att börja tidigt eftersom det skulle bli riktigt varmt idag. Det första målet var Lookout Mountains och parken Rock City. Vi drog iväg på slingriga vägar uppåt och uppåt. Till slut kom vi fram och det visade sig vara en stor anläggning där det var iordningställt ett promenadstråk genom otroliga klippor och stenblock, trånga bergpass och grottor. Det går inte att beskriva med ord men som tur var tog Rolle några kort. Det fanns lite olika utkiksplatser med häpnadsväckande utsikt ut över landet. På ett ställe kunde man se sju olika stater. Det fanns ett ställe som kallades Lover's Leap och när vi stod där och tittade ut över nejden frågade en kille Gittan om hon kunde ta ett kort på honom och hans flickvän. Absolut, inga problem sa Gittan och tog emot kameran. När hon tagit två kort undrade han om hon kunde ta ett till - Visst! Då tog han upp en liten ask, gick ner på knä och friade till flickvännen! Gittan fortsatte att knäppa bilder fast tårarna rann nerför hennes kinder också. Det ögonblicket kommer hon aldrig att glömma. Att få dela det med helt okända unga människor var starkt!

Vi fortsatte att vandra genom detta fantastiska ställe som Amerikas urinnevånare levt och vandrat i sedan urminnes tider. Under inbördeskriget dokumenterades det att det gick att se sju stater från dessa klippor och under senare delen av 20-talet började vetskapen om stället att spridas. Garnet och Frieda Carter som bodde och ägde marken började smått utveckla stigarna där och Frieda markerade gångarna med ett snöre där man kunde ta sig fram. Detta har sedan utvecklats till en fantastisk och lätt framkomlig promenad. Efter detta äventyr stod ett annat på listan. Vi skulle till ett ställe i samma område - Ruby Falls. Det skulle vara en grotta med ett underjordiskt vattenfall. Det började med att en hiss tog oss ner till 260 fot. Där mötte vi vår guide som skulle ta oss till fallet. Vägen dit var helt fantastisk! Det var ganska smalt att komma fram men grottaket och väggarna var fyllda med olika stalaktiter och stalagmiter formade som endast fantasin kunde beskriva. Helt osannolikt! Vi var helt betagna! Även här finns ett antal bilder som ni kanske förstår. Efter en kort vandring var vi framme vid fallet. Vi hade gått på samma nivå men berget blev högre så vi var på 1000 fots nivå. Det var mörkt när vi klev in i bergrummet och vi fick en halv minut att förbereda oss. Sedan sattes ljuset på och vi så det fantastiska fallet på 145 fot. Ni kan roa er med att förvandla fötter till meter och centimeter men vi startade med att vara 2388 fot över marken och slutade med 1000 fot under marken.

Efter lite BBQ for vi vidare mot Montgomery som skulle vara ett delstopp på vägen mot New Orleans. Vägarna var fina att köra på trots ganska mycket trafik. Halvvägs dit stannade vi i en lite stad, Gadsden, Alabama för att chauffören skulle få vila lite. Där ramlade vi över en park, Noccalula Falls park, och vi tänkte att där kan vi vila oss en stund med lite vatten och nötter. Det var verkligen hett ute! När vi skulle köpa vatten i den lilla "gift shopen" stod säkerhetsvakten där och hon började prata med oss. Vi pratade en stund med sen var hon tvungen att gå en runda och bad oss följa med. Hon sa att det gick ett litet tåg runt parken som vi kunde åka med. Vi satte oss tillsammans och väntade in tåget. Då frågade hon oss om vi kände till legenden om Noccalula, indianflickan som parken fått namn efter. Det hade vi inte så klart så hon ställde sig upp och deklarerade den för oss. "Long time ago there was…". En bronsstaty föreställande en ung Cherokeekvinna stod invid fallen som störtade ner 27 meter i Black Creek Ravin. Legenden sa att hon slängde sig ner i fallet efter att hennes älskade hade dött och hon blivit beordrad av sin far att gifta sig med en man hon inte älskade, från en annan stam för att befästa fred mellan stammarna. Parken bestod också av några djur - getter, får och ett lejon (!). Det fanns också gamla byggnader som flyttats dit för att visa hur nybyggarna bodde och verkade. En mycket fin och trevlig liten park!

Resan gick vidare mot delmålet Montgomery i bitvis störtregn och mindre regn och tillslut uppehåll. Tur att ha en utvilad förare för trafiken var tät. Chauffören tycker dock att det går bra att köra i USA för bilisterna är uppmärksamma och hjälper varandra i trafiken. Visst, somliga kör väldigt fort men man släpper alltid in andra som kommit fel. Tillslut kom vi fram och möttes av en skojfrisk portier som gav oss rumsnycklar och rekommenderade en BBQ-restaurang mittemot hotellet och det kändes inte helt fel. God Natt!