Söndag 26 juni
Dag ett på vår resa mellan Chicago och New Orleans
Efter en skön natts sömn vaknade vi och förstod att äntligen var dagen här. SEMESTER! Frukosten skulle få vänta till Stockholms central för det fanns ändå inget hemma och som LCHF:are är vi ändå vana med 16-8, så det kändes inte som något problem. Väl komna till centralen fanns inget vi var sugna på och på Arlanda, efter incheckningen, finns ju hur mycket som helst. Allt gick efter planerna tills vi skulle checka in i automaten. Vi kom till "hur många väskor vill ni checka in" då automaten inte ville mer utan bad oss ta kontakt med personal. Ja ja vi ska ju till USA så det går väl inte automatchecka, tänkte vi. Till slut kom vi fram till incheckningsdisken efter att ha stått i kö efter ett helt lass med Hong Kong kineser som skulle fota allt de såg, men vi tog det med ro - vi har ju semester och ska till USA. Det skulle verkligen bli skönt att bli av med de nyinköpta välpackade resväskorna. Nu började vi bli hungriga och såg fram emot att gå och äta en väldigt sen frukost. Då såg damen bakom desken fundersam ut och frågade: Har ni verkligen fyllt i ESTA formuläret på nätet? Vi såg nog ut som två frågetecken och Gittan sa: Något har jag fyllt i på nätet, det vet jag, men om det var ESTA har jag ingen aning om. Vi såg båda två hur vi var tvungna att ta våra stora väskor och åka hem igen för att vänta en åtta tio dagar på något konstigt ESTA men damen lugnade oss sa att om vi bara fyller i formuläret så är det inga problem, och ja vi kommer att komma med, och ja det tar lite tid att fylla i, och nej det finns ingen som hjälper till, och ja det finns en dator att låna. Vi kände att det här måste fixas innan vi får äta. Det började verkligen bli en sen lunch men det var bara att ta tjuren vid hornen. Så vi gick bort till lånedatorn och ställde oss i kö bakom en påtagligt stressad man som försökte frusta sig igenom samma sorts dokument som vi skulle fylla i. Efter en stund insåg vi att det nog skulle gå fortare om vi tog upp vår egen dator och göra ansökningarna på den. När vi tittade vi på klockan konstaterade vi att det var tur att vi åkte upp med lite tidsmarginal. Det tog en timme att fylla i det 6-steg långa dokumentet gånger två! Väl tillbaka till desken blev vi av med väskorna och den lite sena frukosten blev till en väldigt sen lunch. Men nu så skulle väl alla hinder vara ur vägen och resan skulle vara a pice of cake! Det tog oss 9 timmar att korsa Atlanten och underligt nog var Rolle vaken hela resan. Vi landade före utsatt tid och 32 C° slog emot oss när vi klev ur planet. Klockan var 18.30 lokal tid och hemma 01:30. För att försöka utjämna jet lag tänkte vi att vi skulle hålla oss vakna en stund till och det var inte svårt med alla nya intryck. Vi tog oss till Hard Rock för att prova deras BBQ Bacon Burger och Cheese Burger och vad kan man säga, ja vi kom fram till att de var nog inte bättre än en trea på en femgradig skala. Efter Hard Rock promenerade vi till hotellet och somnade vid normaltid 22:22. God natt!