Etapp 9: Najera till Santo Domingo de la Calzada
21,2 km

Gick upp vid sextiden som vanligt och vi gjorde i ordning ryggsäckarna och gick ut i den lite kyliga morgonen där solen ännu inte gått upp. Någon frukost gick inte att få i byn utan vi fick vandra iväg på fastande magar. En mindre karavan av pilgrimer tågade ut i mörkret. Efter nån halvtimme började solens strålar ta sig upp och strax var det ljust och vi kunde njuta av det vackra landskapet. Efter 6 km kom vi till en liten by och där fanns ett café som fylldes av frukosthungriga vandrare. Här mötte vi gamla bekanta och gjorde nya bekantskaper. I byn fanns det en automat med skavsårsplåster. Är nog bara efter Camino de Santiago det finns sådana.

Resten av dagens etapp gick i öppet böljande landskap med stekande sol. Vi höll ett jämnt och högt tempo för vi vill komma fram tidigt innan det blivit alltför varmt. 12.30 hade vi avverkat 21 km och kunde checka in på ett av Santo Domingo de la Calzadas härbärgen. Jag kände mig rejält trött och efter en snabb lunch blev det ett par timmars vila. Santo Domingo är en fin liten stad med ca 7000 invånare där det mesta kretsar kring pilgrimerna, som i så många av de små städer och byar som ligger längs leden.

Gårdagskvällen avslutades med en trevlig middag med Darko, tyske Peter, Misel från Hongkong och tre amerikaner i 60-årsåldern, däribland den 66-årige herre jag träffade andra vandringsdagen och som jag då starkt tvivlade på att han skulle orka så mycket längre. Men hit hade han i alla fall tagit sig och han hyste gott hopp om att ta sig ända till Santiago. Var intressant att prata med Misel om situationen i Hongkong. Hon trodde inte att Kina skulle gå in med militär eftersom Hongkong är så viktigt finansiellt. Jag är dock inte lika säker på att en diktatur agerar så rationellt alla gånger. Vi pratade också om de ansiktsigenkänningskameror som monteras upp, ofta dolda, på fler och fler ställen i Kina och även i Hongkong. De är hatade av invånarna och saboteras ofta.

Nej, nu är det dags för ett gott glas vin. Senare blir det middag med Darko och säkert andra pilgrimer på någon trevlig restaurang. Det går inte att klaga på livet som pilgrim.

Buen camino!