Japp då är vi hemma igenfrån våraa äventyr in the west. Först tog vi bussen på torsdagen heeela vägen till Lautoka, vi åkte 8.30 och kom fram runt 13-14... låång bussresa med andra ord, jag sov mesta av tiden. Nåt som är coolt med bussarna här är att fönstren typ alltid är öppna och att folk går runt och säljer grejer på busstoppen. Så rätt som det var kände jag för att spontanköpa en glass för $1, sträckte ut pengen genom fönstret och tog emot glassen! Awesomeee!

Väl i Lautoka vandrade vi runt lite i olika affärer, det är en mysig stad, inte lika massbefolkad som Suva,och trots att det var varmt så är luften där uppe inte lika fuktig som häär i Suva, så det är mycket lättare att andas och mer behagligt. Vi tog en liten tripp till en stad som heter Vuda, som också är staden där de första fijianerna kom och bosatte sig! Där satt vi i några timmar vid vattnet och beskådade den underbart fina vyn (solnedgång, hav och massa öar, kan det blii bättre?) och spelade kort medan vi väntade på vår host som hade kanotträning. På kvällen mötte vi upp några kompisar och körde lite kava innan vi gick och lade oss och sov efter en lång och utmattande dag.

På morgonen vaknade vi relativt tidigt för att hinna med bussen tillbaka igen, dmen vi åkte inte ssamma väg tillbaks, utan vi åkte åt andra hållet och fortsatte alltså så vi skulle komma runt hela ön. Det var så himla fint att titta ut genom fönstret och lyssna på musik, naturen var superfin med berg och kullar i alla dess former. Heeelt underbart :) Bussresor här tar otroligt lång tid fast sträckorna här inte är så väldigt långa, detta för att man gång på gång åker igenom byar, där man måste hålla 40km/h, och annars är det 80km/h som gäller pga av att vägarna inte är så bra. Detta leder i sin tur till kisspanik ibland och man måste, när de stannar i vissa städer, springa, leta efter toalett och komma tillbaka igen innan bussen åker iväg, haha. när vi kom hem på kvällen chillade vi lite innan det var dags att ge sig iväg igen, denna gång till Vodafone Arena, där ungdomar från 14 olika länder (bland annat sverige) hade uppvisning. De skulle göra någonting som hade med sitt eget land att göra, sjunga eller dansa eller något annat som hade med kulturen i landet att göra. Dehär ungdomarn reser i ca 43 dagar runt i ett skepp och visar upp detta och lär sig samtidigt massa om varja land de är i. Alltt sponsras av japanska ambassaden och är alltså helt gratis för deltagarna, de bästa representanterna väljs ut och får åka med på skeppet. Vi pratade med en som sa till mig och Bibben att vi kunde gå till ambassaden och kanske får joina skeppet, cooolt vore det, gratis resa till japan bland annat!!!! Men vi gjorde aldrig det. Svenskarna sjöng "nu grönskar det" och dansade sedan "prästens lilla kråka" killarna iförda folkdräkter och tjejern lila klänningar med midsommarkrans i håret. Det var kul att se, haha, även om det kanske inte lät så himla fint så värmde det i våra svenska hjärtan :)

Efter det åt vi på ett ställe om heter Nandos, som är ett portugisiskt kycklingställe och som tydligen är jättekänt världen över, jag hade dock aldrig hört talas om det och just därför var jag tvungen att prova. Och nog var det gott! Mennn det var också väldigt dyrt, så jag kommer nog inte äta där igen för det var inte riktigt värt pengarna.

På lördagsmorgonen skulle vi ännu en gång upp tidigtk, för då var det storshoppingdags på pure Fiji...och OM vi storshoppade, vissa mer en andra, haha. Jag är panikslagen över vikten på min resväska nu då jag kom ut med en kartong (ni hörde rätt, en hel kartonglåda full med produkter! Heeeelt sinnes!) så nu är det smart packning som gäller och ut med allt jag inte behöver! jag är speciellt orolig just för att jag faktiskt kom med övervikt hit, 22kg, haha. Egentligen är det 20 AUD per överviktskilo, och det har jag ingen lust att betala.

I alla fall, efter storshoppingen var det dags för nästa moment, Kila World. Det är ett litet ställe där man ska komma igenom massa hinder hööögt upp i luften, så med massa säkerketsutrustning klättrar man upp metrar ovanför marken, och ska sen gå på lina och olika stockar, eller hoppa efter en boll. En annan "bana" var att en kille räknade ner och på "ett" skulle man springa så fort man kunde, medan 5-6 andra killar stod bakom mig väånda åt andra hålllet och höll i min lina och de sprang också på "et" vilket resulterade att man helt plötsligt slungades upp, min favorit, så himla kul! Det var ganska dyrt, turistprisert är $99 och lokalpriset för fijianer $49, denna gång var Bibben och jag lyckliga och fick bara betala lokalpris! Det dyra priset beror pa att det behövs så många personer för säkerheten och som gör banorna osv, då de tar ner alla rep varje kväll. Dessutom måste man förboka, man kan inte bara komma dit när som helst för då finns risken att ingen är där när man kommer. Innan vi började fick vi fylla i ett papper där det stod att vi förstod alla risker med Kila World och dessutom skulle vi kryssa i rutan som försäkrade dem om att vi var över 21 år, annars skulle vi inte få delta. Självklart var vi alla över 21! det var i alla fall himla kul, men träningsvärken dagen efter kändes kan jag säga, alla muskler i hela ryggen ropade på hjälp, haha, men det var skönt. :) Efter Kila World, där vi stod hela dagen i stekhet sol, tyckte vi att det var på sin plats med ett litet dopp någonstans! Så än en gång åkte vi till vattenfallen som vi varit på en vecka tidigare, med det superrena driksvattnet. Så välbehövt efter en dag som den!

En kul sak jag fick höra här om dagen var att en spanjorkille som suttit framför oss i Vuda när vi kollade på paddelteamet i måndags suttit och skrytit om att jag kollat in honom och ville bli vän med honom på facebook. Dessutom sa han att jag var fransyska och tydligen hade skrivit ett långt meddelande till honom på franska där jag berättade hur snygg jag tyckte att han var och massa sånt. Spanjoren hade ingen aning om att vi kände en av paddlarna så han vart lite generad när de andra fick reda på att han ljög och att jag inte alls var fransk, utan svensk/polsk. Så kan det gå!

Ikväll blir det farvälskava för Bibben och mig med alla våra finfina fijianvänner, imoorgon ska vi på utflykt till Sigatoka och på fredag drar vi till Nadi, övernattar där för att sen åka tillbaka på lördag som där med blir slutet på vårt nio veckor långa Fiji-äventyr!