Solsken. Idag tog jag med mig två ivriga elever på promenad till Longtan Park. Nicole och Maggie (deras engelska namn) bor 30 mil härifrån, och därför är de inkvarterade på skolan även på helgerna. För att eleverna som bor på skolan ska få lämna skolgården, även på helgerna, krävs det tillstånd från både föräldrar och lärare -den kan alltså inte ens ta en promenad i parken eller gå och köpa mat!

Idag hade de i alla fall fått tillstånd att följa med mig till parken, så de var som kalvar på grönbete! Vi körde radiobilar två gånger, och sedan ville Maggie åka den läskiga karusellen. Hemma brukar jag gilla att åka karusell, men här har jag lite svårt att lita på säkerheten, och det här var en sådan karusell där man hängde uppochner rätt mycket. Slutligen bestämde jag mig i alla fall för att åka -jag ville ju inte verka feg, men jag tror det var sista gången. I vanliga fall är det spännande för att det kittlar i magen och så, men nu var det mest spännande för att jag varje gång jag satt uppochner tänkte "Snälla håll, Snälla håll!". Bergen var fina i alla fall. Sen bjöd jag tjejerna på glass som smälte i solen och så gick vi hem.

Det är sällan riktigt soligt här, för att sola brukar vi nöja oss med halvdis. Men idag var himlen klarblå, och eftersom det var Söndag var parken full av folk. Perfekt väder för att sola, men inte för att ligga lättklädd i parken. jag smög upp på översta våningen med ett gem i handen och provade låsa upp hänglåset på dörren till taket. Det funkade, och jag kunde glatt ringa och avbryta en wee-spelande Becky och meddela att vi nu hade en alldeles egen takterrass! Fram med bikinis och handdukar! Mitt hus är ett av de högsta, så utsikten var jättefin det var få som kunde se oss -inga killar med kameror här inte!

Utan moln som höll kvar värmen blev kvällen rätt sval. Jag for ut på en extra lång springtur och var riktigt nöjd när jag kom hem. Efteråt kunde jag inte låta bli att smyga upp på taket för en halvtimmes stretching. Det var stjärnklart, rätt starkt månsken.och man kunde se silhuetterna av bergen runtomkring. Det var rätt tyst, röster och de enstaka bilarna hördes väl. Någonstans spelade någon klassisk Kinesisk musik med någon slags flöjt (kanske en Hulusi), rätt fint. Det var ett av mina top-moments i Kina Hittills.