Igår extraknäckte jag som lärare till en liten grupp 6-11 åringar. Vi sjöng "head, shoulders, knees and toes" och lekte Simon says. Det var rätt kul, eleverna var glada. Fast vad jag trodde var ett tillfälligt inhopp som lärare visade sig vara mer som en arbetsintervju för ett deltidsjobb. Jag var helt oförberedd och visste inte ens om jag ville ha ett extrajobb eller inte, men plötsligt satt jag på kontoret med rektorn och förklarade hur länge jag tänkte stanna och så vidare. Jag blev bjuden att stanna på middag, och tackade ja i tron att det skulle gå ganska fort. Två timmar senare hade maten som skulle levereras till kontoret fortfarande inte kommit. Jag fördrev tiden tillsammans med Lisa, en ung kinesisk tjej som jobbade på företaget och som pratade bra engelska. Vi hade jättetrevligt.

Det pratades mest kinesiska under middagen så jag hängde inte med på samtalen, men stämningen var bra och Lisa tolkade när det sades något viktigt. Dock sade hon oftast bara: "They are making jokes", och jag kom på mig själv med att skratta med fast jag sällan förstod vad det skojades om. Dock verkar jag ha råkat lova att skaffa två av männen varsin svensk fru. Så om det är någon tjej som är sugen på att uppleva lite kinesisk kultur och romantik, säg bara till!

De hade beställt kyckling till mig, men alla andra åt hund i massor. Jag passade på att prova för att få det överstökat. Det smakade rökigt (men det hade nog att göra med tillagningen) och inte speciellt gott. Det kändes som kött av ganska dålig kvalité, eller så var det bara för att jag var subjektiv. Det kändes lite extra konstigt eftersom jag precis klappat rektorns jättefina hund på bakgården. Tre tuggor klarade jag i alla fall, men jag känner mig smutsig.

Efter middagen tog jag taxi tillbaks hem för att hämta och lämna lite grejer, sedan tog jag taxi in till centrum för att träffa Sandra, en svensk tjej som precis blivit placerad i Liuzhou. Jag visste inte riktigt hur jag skulle förklara för chauffören vart jag skulle eftersom de brukar ha svårt att förstå min kinesiska, men jag hade tur. Lisa ringde precis, så hon fick prata med honom. Under resan försökte jag prata lite med chauffören. Ett staplande samtal, där jag mest satt och repeterade kinesiska ord och fick hjälp med uttalen när han lykades förstå vad jag menade. Hans engelska sträckte sig till "whats your name, my name is", fast jag vet inte om han förstod vad det betydde helt, för han sade aldrig sitt eget namn. Och så kunde han "I love you", vilket han använde som motivering när han insisterade på att bjuda på taxiresan. Jag försökte avböja, men det slutade med att jag generat skyndade iväg tolv kronor rikare än väntat.

Vi mötte upp de andra utlänningarna på "Hollywood bar", spelade tärning där ett tag och drog sedan vidare till Las vegas, den enligt de andra, dyraste klubben i Liuzhou. Så fort jag såg hur lokalen såg ut var jag övertygad om att det var sant. Jag tror det fungerade så att vi blev bjudna på all dryck eftersom vi var västerlänningar och det var bra för affärerna att vi var där. Så vi stannade en stund och dansade, och jag tror mitt grimaserande ansikte finns på bild på minst häften av alla mobilkameror som fanns i rummet under kvällen. Alla ville ta en bild tillsammans med utlänningarna. Hybrisvarning.