Dag 79
Nu sitter vi återigen på Greyhoundbussen , denna gången med siktet på härliga ( det vet vi ju såklart inte än men utifrån vad vi hört) Byron Bay. Sedan vi började resan i Cairns har vi nu rest ca 2300 km söderut längs kusten och har knappt 850 km kvar ner till Sydney. För att informera er där hemma (kan ju vara intressant) så lämnar vi nu Queensland bakom oss och entrar New South Wales. Vi åker även in i en annan tidszon så nu drar vi fram klockan ytterligare en timme. Därmed är vi 10 timmar före er där hemma. Himla fräckt det här med att leva i framtiden, här har dem flygande bilar och robotar som lagar mat och borstar tänderna på en. ;)

Åldern har vi även den dragit fram ett snäpp. Nu har vi fyllt 21, alltså ett år äldre än förut. Födelsedagen var kanon. Det var första gången termometern visat över 10 plusgrader och vi kunnat springa runt i sommarklänningar på vår födelsedag. Det kändes lite konstigt eftersom vi oftast firat dagen i skolbänken omgivna av snö (eller slask) hemma i kalla Sverige. För ett år sedan bodde vi i Oslo och då bestod dagen utav jobb, jobb,jobb. Att vara ledig på vår födelsedag hör med andra ord inte till vanligheten, dagen här i värmen kändes därför lite extra speciell.

Vi vaknade upp runt 8-tiden på morgonen, men inte av skönsjungande mammor, pappor, Niklasor eller ylande hundar denna gången. I år var det våra tyska rummisar som stod för väckningen. När de tände lampan och började bröta runt vaknade nog varenda sten i hela Surfers. Men vi förstår dem. Vi sov i ett 14-manna rum och med ryggsäckar, kläder och saker överallt är det högst förståeligt att bröta. Vi själva brukar ge ifrån oss höga suckar och en del svordomar när vi inte hittar det vi vill åt i mörkret. Det har nog också väckt en och en annan, man får helt enkelt ta sådant när man väljer att bo som vi gör.

Vakna och medvetna om att en bamsefrukost väntade kom vi snabbt på fötter. Kvällen innan hade vi inhandlat frukt, yoghurt, cornflakes och russinbröd för att lyxa till det lite extra. En helt perfekt start på dagen. Vad som gjorde det ännu bättre var när Linnea tog ton och hivade upp massa presenter på bordet. Efterlängtat svenskt godis från henne själv, chokladkakor från snälla Kicki och ett superfint kort och halsband från mamma och pappa. Att Linnea tog risken och förde in mat i landet för vår skull, vi säger bara vilken tjej (och vilken överraskning!).Tack alla ni för presenterna och tack alla ni andra för alla gratulationer vi fått!

Mätta som låååååånga linjaler lade vi oss i solen vid poolen några timmar. Vid lunchtid tog vi vår picknickkorg ( läs plastpåse, glamorösa backpackingliv!) och slog oss ner på en gräsplätt intill ett träd nere vid hamnen. Lite blåsigt men fortfarande väldigt härligt!

Under kvällen väntade ett Pub crawl, en pubrunda med andra ord. Med födelsedagshattarna på drog vi ut och det var många födelsedagar sedan vi fick sådan stor uppvaktning som vi fick i onsdags. Faktum var att senaste gången var för 9 år sedan, dagen då vi fyllde tolv, och fick gå upp på scen inför hela den sjungande afterskin i Hemsedal. Denna gången stängdes musiken av medan en man i mikrofon fick hela nattklubben att hurra för oss. Detta följt av ett långt födelsedagsmedely från DJens sida, (om det var till oss eller om det var ren slump vet vi inte, men tog åt oss gjorde vi oavsett.) Efter några timmars dansande drog vi hem på efterfest hos några svenskar från Skövde vi träffade på stan. Vid det här laget var vår födelsedag slut sedan någon timme tillbaka , men vår riktiga födelsedag är ju faktiskt svensk tid så vi tog tillfället i akt och firade några timmar till. Man får ju passa på när man har chans till en extra lång födelsedag.

Nu lämnar vi alltså Surfers Paradise efter 3 dagar. Staden är himla fräck. Stora skyskrapor möter stranden. Mitt emellan alla höga byggnader breder en liten mysig stad, med många mysiga restauranger och barer, ut sig. Igår tog vi oss 77 våningar upp i en utav dessa höga skrapor och fick se Guldkusten från ovan (se bilden). Det var en bra avslutning på dessa dagar.

Hörs i Byron!