Planerna för dagen var något ostrukturerade (inget fel i det, det var ju söndag) så runt 14 bestämde mer eller mindre Charlie (mer) och jag (mindre) att vi skulle åka till Jerusalem och gå i gamla stan. Vi ringde Borjan (en spanjor som jobbar på institutet) och det visade sig att han redan var i Jerusalem. Vi tog en taxi från Beit Sahur till Baba Sqaq och på vägen dit var det lite polispådrag. Blåljus och män som blev arresterade. Vet inte vad det handlade om. I/på/vid Baba Sqaq (smal port) hoppade vi på en liten buss med nummer 21 och begav oss. Efter en stund fick den motorstopp. Chauffören frustade lite och startade om (mitt i en backe naturligtvis). Så hände det igen och igen och igen och jag började undra om vi skulle ta oss till den heliga staden. Vi togoss åtminstone till checkpointen där en kille som åkte med bussen blev stoppad och fick stanna kvar medan vår buss åkte vidare. Jag funderade på hur hans kommande timmar skulle se ut...
Vi kom ända till Jerusalem, gick in i Al Madina al qadim via Jaffa gate på väg mot Haram Ash-Sharif och mitt i allt mötte vi Borjan och hans spanska kompisar. De skulle gå och äta så vi följde med till en restaurant, inte särskilt billig men den hade god mat. Kebab och så. Det tråkiga med maten här är att allt serveras med pommes frites. Det bästa med restaurangerna här är att man får en hög med nybakat bröd och minst 5 olika såser och sallader att doppa brödet i. Jag skulle kunna äta mig mätt på bara det.
Sen tog vi oss till Haram ash-Sharif (den omstridda platsen med klippdomen och al-Aqsamoskén) som tyvärr var avstängt för besökare. Men jag fick en skymt av den guldfärgade kupolen på nära håll genom porten.
Istället gick vi till Klagomuren som var en intressant syn. Uppdelat på två områden, en för kvinnor och en för män (och en stor öppen yta full med turister med tillhörande guider) med massor av ortodoxa Judar i sina svarta kostymer och oerhört fashionabla polisonger. Det var lite konstigt att se så mycket folk stå och be och klaga medan de gungade fram och tillbaka. Tilläggas ska ju att det var ett enormt säkerhetspådrag på området, utanför stod massor av poliser och varannan människa var beväpnad soldat.
Vi gick genom det judiska (tidigare Marockanska som jämnades med marken 1967) kvarteret och såg bland annat en Judisk man i skägg och vita kläder stå och dansa mitt bland allt folk. Tydligen tillhörde han någon judisk sekt som brukar göra så. Kul!
Sedan kom vi till det armeniska kvarteret som också var väldigt mysigt.
Vi fick lift tillbaka till Beit Sahor med Borjans kompis (som bland annat pratar spanska, arabiska, farsi, turkiska och så engelska förstås).