Jag borde börja med den vanliga "reseskildringen" som alltid återfinns i resedagböcker, hur tråkiga denna skildrig än må vara.

Resan gick bra, bla bla, men hade kunnat sluta dåligt. Thai air serverar flygplansmat som alla andra, dock så ger de ut metallbestick och inte sådana av plast. Efter något av de högst näringsfattiga målen som bjöds under resan råkade jag tappa ner kniven i min väska eller tröjja. Detta upptäckte jag först efter att ha passerat tullen med röntgenmaskin och arga vakter i Bangkok. Av någon anledning missade de den eller tyckte att jag såg harmlös ut och lät mig behålla den. Hade kunnat blivit en rolig tvist på resan annars...

Dagen innan julafton jobbade Kylie så jag hade hela huset för mig själv. Detta utnyttjade jag genom att strosa runt på ön, paddla kajak och givetvis en hel del slappande. Kajaken såg mer ut som en tjock och kort vindsurfingbräda och var svår att hålla balansen på. Men eftersom vädret helt klart var på min sida så gjorde det absolut ingenting att ramla omkull då och då. trots att jag smetade in mig själv med solskydd 30+ så blev jag lätt solbränd.

Själva julafton här är mer som våran juldag. Det vill säga mer festligt och man umgås med vänner. Oliver kom ut till ön idag och tillsammans med en grannpojk och två grannflickor bakades det pepparkakshus, spelades spel och badades i massor. Den vanliga rastlösheten som brukar infinna sig hos mig en vanlig julafton smög sig även på i år. Då jag inte hade massa snö att röjja var jag tvungen att ersätta denna begåvade energislösarmetod med någonting annat. Det blev båtskrapning. I nån timme låg jag på rygg med en skrapa och övertalade musslor, havstulpaner, maskar och en och en annan intressant varelse att lämna denna trevliga boning.

Närmare kvällen tog jag och Kylie på oss fräshare kläder och åkte över till fastlandet. Vi tog en bra plats och korkade upp vinet och ölen. En stund senare började den traditionella hundkappsimningen. Med glada hejjarop simmade ca 90 hundar med deras ägare/coacher över från ön till fastlandet. Det var fullproppat med människor och stämningen var verkligen på topp, trots att åskan och blixtrarna ibland fick oss att glömma regnet. Efter en högst spektakulär målgång där hund nummer två lyckades spurta om ledarhunden tog ett liveband över showen och dansgolv uppstod genast. Mycket trevligt och vi stannade någon timme. Väl hemma tog det inte ens 30 minuter innan himlen verkligen öppnade sig och det öste ner.

Nu när jag skriver detta har jag försökt somna om, men min kropp vill inte att jag ska sova längre än till 0600. Utanför är det fuktigt och inte så varmt, bara 23 grader. Men det kan bli en bra Juldag det här. Oliver har precis knackat på för han får inte öppna några presenter innan jag kommer ner, ska hålla mig kvar här en liten stund till Mohahaha.
God jul på er!