Efter två dagar på havsnivå är jag åter uppe på över 3000 meters höjd. Det är så fint på hög höjd, grönt och frodigt och frisk luft. Det jobbiga är att det blir så kallt inomhus på morgonen (ingen uppvärmning) och den tunnare luften gör att man får ta de lite lugnare fysiskt.

Igår åkte jag en skitig och skraltig Scania-buss de 18 milen och 3200 meterna upp till den lilla staden Huamachuco. Jag vet inte varför jag fortsätter tro på tidsangivelserna för bussar. Denna skulle ta fyra timmar enligt biljettförsäljaren men i verkligen tog det sex. Att lägga på 50% på tiden är ett bra mått att använda i mindre utvecklade länder, det har jag lärt mig från mina bussresor i Asien. Men ändå är jag så naiv att jag tänker att denna gång kanske tiden stämmer.

När jag väntade på bussen till Huamachuco satt det en flicka i femårsåldern bredvid mig och åt nötter ur en påse. När påsen var tom såg jag att hon först bara tänkte slänga den på golvet i den lilla terminalen. Men hon ändrade sig, som om hon kom ihåg vad hon lärt sig, och gick ut på gatan och slängde påsen där, bland allt annat skräp som redan låg där. En mycket väluppfostrad peruansk flicka.

Huamachuco har ett mycket fint och stort torg och några fina upprustade gator runtomkring. Men förutom det är de flesta husen i dåligt skick och folk är tydligt fattigare här än på andra platser jag varit på i Peru. Mitt hotell är dock jättefint. Faktiskt ett av de bästa på hela resan. Mat och öl är avsevärt billigare än tidigare platser.

Till Huamachuco kommer det få västerländska turister. Har inte sett en enda hittills. Det är synd för bara 1 mil och 400 meter upp finns imponerande lämningar från ett över 3 kilometer stort tempelområde från 400-talet. Var upp dit idag och det var mycket vackert och fridfullt att vandra runt där helt ensam (inga andra turister). Det halvklara vädret med stark sol mellan regntunga moln gjorde det hela än mer dramatiskt. En fin upplevelse. Åkte mototaxi (tuk-tuk) upp och det var en skumpig resa.

Imorgon far jag vidare till Cajamarca.