Nu pustar jag ut i mitt enkla rum i den lilla byn Chugchilan. Dagens vandring i ett bedövande vackert landskap (kolla fotona!) var väldigt tung på slutet med branta stigningar upp till 3200 meters höjd. Så riktigt seg i benen nu. I morgon väntar den tyngsta dagen med stigning på över 1000 meter på drygt 10 kilometer. Men det ska nog gubben orka. För gubbe är jag bland de andra trevliga människor jag träffat och bitvis vandrat med. Men att vara dubbelt så gammal som alla andra har jag vant mig vid.

Igår tog jag mig med en lokalbuss från Latacunga till samhället Sigchos. Det var en rätt äventyrlig resa på smala slingrande vägar högt uppe längs bergssidorna. Bussen var helt proppfull med folk. Jag var den enda turisten. I Sigchos började vandringen och med hjälp av en ledbeskrivning på engelska gav jag mig iväg. Det var inte helt lätt att hitta rätt väg för beskrivningen var inte glasklar alla gånger. Gick rejält fel på ett ställe och fick en extra tur på några kilometer. I en liten by var jag lite vilse och fick be om hjälp av entusiastiska invånare. En tog kort på mig. Kanske en minnesvärd händelse när svettig turist med vildvuxet skägg dök upp och på stapplande spanska frågade efter vägen. Strax därefter på en smal brant stig stod det en åsna tjudrad mitt på stigen. På ena sidan brant stup och på den andra snårskog. När jag närmade mig åsnan för att smyga förbi stirrade den på mig med stora arga ögon och med öronen bakåt. Ena bakbenet ryckte till. Jag retirerade snabbt. Att få ett bett eller en spark av en ilsken åsna vill jag inte. Jag fick istället ta vägen genom snårskogen vilket gav mig rivmärken på både ben och armar. Åsnan stirrade hela tiden på mig. Lite längre upp för den branta stigen fick jag kryssa mellan jättestora kor som åt gräs på stigen. Jag har en väldig respekt för kor så ingen trevlig upplevelse. Men sammantaget en fin vandring till byn Isinlivi där jag övernattade på trevligt hostel. Där bodde bara vandrare och vi hade en trevlig kväll tillsammans med gemensam middag.

Nu ska jag vila lite i mitt kalla rum. Ikväll blir det gemensam middag igen. Och troligen tidigt sängläge för alla är rejält trötta efter dagens styrkeprov.