Vilken dag jag hade i går! Vädret var helt fantastiskt, perfekt för vandring. På förmiddagen vandrade Myra (italienskan) och jag upp till glaciären ovanför Ushuaia. Man kan inte komma så nära att man kan ta på snön men fina vyer över staden och vattnet där uppe. Myra flög sedan vidare men vi konstaterade att vi kommer stråla samman i El Chalten om en vecka. Vi siktar på att göra en dagsvandring där. Det ser jag fram emot.

Jag åkte till nationalparken för att ta mig upp till Cerro Guanaco med fantastiska vyer en dag med blå himmel och sol. Men vad jobbigt det var! Stigning på 970 meter på 4 kilometer, alltså 25 meter upp per 100 meter. Fruktansvärt brant! Jag var redan lite seg i benen efter förmiddagens vandring (inte helt smart att göra den men vem säger nej till vacker italienska) och hade min värsta vandring någonsin. Dessutom var tiden lite knapp för jag vill inte missa sista bussen ut ur parken. Men jag bestämde mig för att jag bara skulle upp. Sista kilometern var så brant. Alla jag mötte på väg nedåt peppade mig och sa: "It's worth it!" Och det var det verkligen! Fantastisk utsikt! Blå himmel, sol och svag vind. Underbart! Nedfärden var också plågsam men inte i närheten av klättringen upp. Utmattad var jag tillbaka på mitt hostel ca 20.30. Sov gott i natt kan jag meddela.

Att ta ut pengar ur bankomat är både dyrt och tidsödande i Argentina. Största sedeln i maskinerna är oftast 100 peso (ca 57 kr) och sedlarna tar ofta slut. Som tur är vimlar det av banker med särskilda rum med bankomater på rad och ofta med en patrullerande vakt. När jag hittat en bankomat med pengar har jag hittills inte kunnat ta ut mer än 2000 peso åt gången. Till varje uttag tar lokala banken knappt 100 peso i avgift. Det blir en uttagsavgift på nästan 5%. Upprörande. Betalar därför med kort så ofta jag kan. De är extremt noga med kortbetalningar så de tar mycket längre tid än kontanter. De knappar in den tresiffriga koden på baksidan av kortet, man slår sin kod, skriver under kvittot samt noterar passnumret. Obegripligt. Varför räcker det inte med koden som i alla andra länder jag besökt?

Hade två personer i mitt rum i går som ska åka till Antarktis i dag. Oj, vad avundsjuk jag blev. Måste göra det någon gång. Men jag är så otroligt nöjd med mina första två veckor på den här resan. Fortsätter det så här kommer det att bli min klart bästa resa. Känns redan som det är det faktiskt. Livet är bra nu. Mycket bra.