Joråsåatt...jag må vara 43 med några kilo för mycket runt magen och otränad överkropp men gå/klättra/åla/krypa i grottor det kan jag fortfarande. Jag kvalificerade mig alltså för den svårare grottvandringen imorgon. Hurra! Nu klarade sig i och för sig alla utom en men det var den ende som var äldre än mig (de flesta var som vanligt 15-20 år yngre) så kändes bra ändå. Än kan gubben!

Grottvandringen var fantastisk!. Först åkte vi båt i en halvtimme för att komma till grottmynningen. Sedan in i grottan och genast blev det klättring med hjälp av rep, trånga passager och gegga. Kul! Det var gott om stora spindlar, och andra underliga kryp. I de större grottorna flög fladdermöss omkring. Efter en dryg timme var vi framme vid vändpunkten, svettiga och skitiga men på gott humör. Vi var ett trevligt gäng från Danmark, Tyskland, USA, Australien och Malaysia.

Morgondagen blir en rejäl utmaning. Fem kilometer i underjorden och betydligt svårare än idag enligt guiden.

Känner mig lite trött på backpacker-snacket. "Hur länge har du rest?" Var har du varit?" Vilket land var bäst? Vad jobbar du med i Sverige?" Visst, jag träffar mycket trevligt folk men de ytliga samtalen tröttar ut mig ibland. Hur många gånger kan man prata om sin resa? Hur mycket som helst tycker en del. Jobbigast är de översociala "backpacker- experterna" som alltid vet vart man ska åka och kan prata i evigheter om sina "fantastiska" upplevelser. Oj, vad gnällig jag låter märker jag. Ska ju självfallet inte klaga men börjar kännas att jag rest länge nu.

Trött efter dagens övningar. Hoppas på att kunna somna tidigt. Var lite stökigt igår kväll på rummet. Och än värre halvsex på morgonen när några malaysiska 50+ damer tyckte det var dags att gå upp och snacka högt och tvätta kläder. Bo på vandrarhem är alltid en upplevelse.