Idag är det den 14 november och jag sitter på vårt hostel i Windhoek, Namibia. Det är helt fantastiskt att äntligen vara här nere, för vi har verkligen lagt ner många timmar för att kunna nå hit.

Idén för att åka utomlands föddes tidigt under utbildningen hos mig och Marcus, i och med att vi ingick i samma basgrupp så gjorde vi de flesta arbeterna tillsammans. Med det som grund börja vi kolla på vilka möjligheter som fanns genom högskolan och upptäckte MFS-stipendiet(Minor field studies).

För att vara med och konkurrera om ett stipendie skall en ansökan lämnas in som motsvarar en projektplan. I Februari 2013 började vi slipa på en ansökan, som blev klar till Mars 2013, och det var inte helt lätt att sätta sig in i hur en projektplan skrivs innan vi hade haft kurserna som går igenom detta. Vi är väldigt tacksamma till våran handledare som verkligen har fått poletten att trilla ner på olika områden.

Efter ansökan var inskickad gick vi och väntade på att få ett besked och plötsligt kom det ett mail som berätta att vi fick MFS stipendiet på 25 000kr per person.

MFS-stipendiet ges ut av Universitets och högskolerådet men det är SIDA som står för pengarna. Nu var det obligatoriskt att åka iväg på en förberedelsekurs i Härnösand på SIDA partnership forum, 21-23 oktober.

Kursen gick igenom biståndet i världen idag, de nya målen för FN, personlig hälsa, säkerhet mm.

Jag (Joel) trodde att det bara skulle vara andra blivande sjuksköterskor där som skulle åka ut någonstans i världen men det var personalvetare, tandhygienister, byggnadsingenjörer mm.
Det gav en väldigt god grund för att åka ut, men det som gav mest var den landinformatören vi fick träffa. I vårt fall var det en journalist som hade bott i Namibia i minst 20 år, och kunde hur mycket som helst om sevärdeheter, vad man ska tänka, kulturskillnader mm.

Nu är vi här nere och det känns otroligt bra efter allt jobb vi har lagt ner! /Joel