4/11 Vi har försökt komma på hur vi ska ta oss runt i Namibia och till vilka ställen. Det finns inte så mycket bussar så de flesta hyr bil och åker runt själva, men vi var lite rädda för att körapå vänster sidaö. Idag träffade vi Andrew som funderade på att hyra bil också och åka runt till de största turistattraktionerna som Sossuslvlei i Namiböknen, The white lady som är en grottmålning som är 5000 år gammal och egentligen är en svart man men första europén som kom dit trodde att det var en vit kvinna, och lite andra småställen på vägen. Så vi började prata om en 10 dagars tur och hyra tält och stormkök och allt för camping. Andrew hade kört bil genom Afrika mycket förut och var van med vänstertrafik, också måste man betala extra om en person under 25 ska köra så vi gjorde så att han körde hela tiden.

Sista kvällen på "The Box" kom Christine över med några kompisar och vi satt och körde pictionary i 2 timmar och drack öl. Jag och Marika utklassade alla, det var trevligt.

7/11 Idag blev det en tidig frukost och sen for vi iväg till Sossusvlei. Det tog ungefär 8 timmar att komma till campingplatsen som låg vid ett hotell.Vi bodde i riktigt i öknen, utan precis bredvid i Solitaire. Dom räknar det som en ort fast det enda som fanns där var ett hotell, en mack, en bar och otroligt nog ett konditori. Dom vet hur man lockar turister. Eftersom det är jättemånga som åker som vi finns det mackar och hotell lite här och var mitt ute i ingenstans. Vi bokade två nätter och började pinna upp våra tält. Andrew hade ett enmannatält bara och fick upp sitt direkt, men två idioter som bara har tittat på när far vår har ställt upp ett tält åt oss fick problem. Vi kliade oss i skallen och började diskutera och slita i varsina delar. Det var ett speciellt tält där man ska ställa upp pinnarna först och sen haka på tältet. Vi gjorde tvärtom. En halvtimme senare när vi äntligen var klara insåg vi att vi hade satt pinnarna i fel hål, men det stod ju upp så vi lät det vara. Efter det tog i ett bad i poolen, att ställa upp tält i 40 gradig värme är inte det skönaste. Vi hade inget hopp om att kunna se Champions League mitt ute i öknen men baren hade lyckligtvis en t så det blev ett bra slut på dagen. När vi skulle sova var det svinkallt, hur det kan vara 40 grader på dagen och minusgrader på natten förstår jag mig inte riktigt på. Så efter en 3-månaders vila fick fleecen komma fram igen, trots våra varma sidenlakan. Det blev inte så mycket sömn.

8/11 Idag ar det dags för ökenvandring, för att inte behöva vandra mitt på dagen så gick vi upp kl.5, åt frukost och åkte sen till sanddynorna precis när solen hade gått upp. Det tog ungefär 1 1/2 timme att åka dit, det var coolt att se hur naturen ändrades mer och mer fran savann till bara sand. Först betalade vi en massa parkavgifter för bil och personer och även entré och sen fick vi välja om vi ville betala 100kr för skjuts fram och tillbaka till dynorna som låg 5km bort, eller gå. Vi valde att gå. Klockan var bara 9 så det hade inte hunnit blivit riktigt varmt än. På med 7kg solkräm och keps och sen bar vi av. Vi hade en väg att följa så vi gick inte vilse iallafall, men det var jobbigt att lufsa runt i sanden med tennisskor, det kändes som att man inte kom nånvart. Extra roligt blev det också när folk som hade valt skjutsen åkte förbi och skrek väldigt motiverande ord och skrattade åt ens lidande. Lycka uppstod när vi äntligen kom fram till dynorna, lycka försvann när jag insåg att nu var det dags att klättra upp för dom. Så då tänkte jag, dumt nog, att det kanske var dags för en paus, vi hade ju bara gått 5km i öknen. Nähä nej, innan jag ens hade tänkt klart tanken var Marika halvvägs uppe. Jaha okej, det var bara att hänga på. Men det gick inte så bra för just då kom det tyska pensionärslasset in framför mig från andra sidan som ett bakhåll och på toppen av högen där man skulle gå var det ca 30cm brett så det var ingen fråga om att gå om, då skulle man ha glidit ner. Men då hade jag iallafall en ursäkt till att jag gick så sakta och att varje steg tog en halvminut. Inte riktigt uppe på toppen, men där alla stannade, tog kort och sen gick ner stannade jag också och satte mig ner och filosoferade. Marika var längre upp, såg ut som att vi var osams när vi satt 200 meter ifrån varandra. Men sen kom hon ner och vi hade en liten fotoskjutning där vi försökte göra en Sunes Sommar. Man kunde gå ner för backen där vi stod så vi hoppade ner där i sanden, det var väl ca 100 meter ner. När man gick kändes det som att man gick på månen för man sjönk ner i sanden och gled ner och varje steg blev ett jättekliv. Svårt att förklara. Sen tog vi skjutsen tillbaka till bilen som stod vid närmsta läger där vi tog en välbehövd hamburgare.

Mitt i natten vaknade jag av bitande kyla och upptäckte till min förvåning att Marika var borta. Vi hade pratat innan om vi gick och la oss att man kanske kunde sova inne på en av toaletterna för det var varmt och skönt där inne. Så jag tänkte att hon antaglien var där, försökte somna om men en kvart senare gav jag upp och gick in på toan jag å. Eftersom det inte fanns nåt lås satt jag lutad mot dörren så att ingen skulle komma in och bli skräckslagen och tro att det var en uteliggare. Så där sov vi vägg i vägg i ett varsitt toalettbås. Kl.6 började folk komma in så jag kunde inte riktigt få ut då med sovsäcken under armen och säga god morgon. När jag trodde att kusten var klar gick jag ut med stötte då på ett antal tjejer som kollade konstigt på mig och sen sprang jag till tältet. Marika var ännu inte tillbaka, men nar jag vaknade igen sen kl.8 låg hon där-

9/11 Vi åt frukost, packade ihop tältet (vilket var betydligt lättare) och for sedan vidare till Swakopmund. Där bodde vi en natt på ett skitsställe som tog 20kr för en tältplats. Med våra nyvunna kunskaper om tältuppsättning gick det på 3 röda. Swakopmund var underbart, svinkallt men vackert. En liten stad med fina hus och precis vid kusten. Eftersom vi hade bestämt oss för att återvända dit efter bilresan så behövde vi inte göra allt på en dag. Lite trevligt sushi kände vi att vi var värda iallfall.

10/11 Tidigt idag åkte vi till Uis som är en liten stad som ligger i ett bergsområde i närheten av The white lady, grottmålningar och inristningar och Twyfelfontain (tvivelfontänen) som hade nån intressant historia som Marika förklarade men som jag har glömt bort nu. Det var ett vattenhål en gång i tiden iallafall men nu var det bara lite droppar. Så vi campade i Uis 3 nätter på ett hotellområde och hade det som utgångspunkt.

11/11 Så dag 1 åkte vi till The White Lady som vi var tvungna att vandra till i ca 45min, vilket inte var så farligt. Men en dum en hade ju glömt kepsen. Lyckligtvis tog guiden många stopp och berättade om diverse träd och lärde oss lite damara (klickspråk). Det var coolt att se grottmålningarna, att dom kan synas så bra fast dom är så gamla Jag förstod inte riktigt hur man kunde missta mannen för att vara en vit kvinna, det var ganska uppenbart att det inte var det. Vi vandrade lite extra i bergen också och kollade på fler målningar, det var riktigt häftigt. På väge tillbaka till Uis stötte vi på några från Himbabefolkningen som sålde smycken och grejer längs vägen som vi var bara tvungna att handla ett varsitt armband av. Dom had deras traditionella klädsel, eller ja klädsel och klädsel, dom hade dom traditionella skynkena och kvinnorna sitt speciella hår som är inlindat i nån slags gegga från en växt eller nåt sånt som Marika också har förklarat men var alldeles för komplicerat för mig att lägga på minnet. Men det förlorade lite av sin charm när en började prata i sin mobil.

12/11 Idag stod Twyfelfontain på schemat, vilket också innebar inristningar. Det blev en bonus för jag hade ingen aning om det. Marika hade tydligen berättat om det också men aja. Det blev en trevlig överraskning istället. Vi gick en guidad tur och såg massor med olika symbler och djur som var inristade på olika stenar runt om i bergen.

13/11 Idag åkte vi tillbaka till Swakopmund där Andrew släppte av oss vid Villa Wiese och åkte sen tillbaka till Windhoek. Vi stannade i 2 veckor där, det var ett lite finare ställe än det vi bodde på sist, ett backpackerhotell som var ganska dyrt men det var gratis wifi, kök och en lyxig frukost ingick. Vi var dom enda gästerna där så vi fick ett helt dorm för oss själva.

14/11 - 30/11 Vi insåg, eller övertalade oss själva, att det kostar lika mycket att köpa alla ingredienser till att laga egen mat som blir äcklig om att gå ut och äta god mat. Så vi gick på restaurang för det mesta. Ibland lagade i nudlar och åt yoghurt till lunch. Men det blev en massa fika också, det fanns så många mysiga gränder med många caféer så vi var bara tvungna att sätta oss där. Swakopmund var mysigt överallt så det var trevligt att bara flanera runt utan något mål, synd bara att det var molnigt de flesta dagarna och ungefär 16 grader. Det blev mycket shoppande, jag tror vi gick in i varje klädesaffär och souvenirbutik i stan minst två gånger. Mellan alla fikapauser. Vi gick till ett museum där också, men det handlade mest om när tyskarna kom dit och hur allt blev "mycket bättre" då. Det fanns ett litet hörn som handlade om stammarna i Namibia där Marika gick runt i 7 timmar medans jag gick 10 varv i souvenirbutiken.

Vi fikade inte bara hela tiden, vi var lite duktiga också och sprang 2 gånger (Marika sprang 3 men jag hade ont i foten den dagen) längs strandpromenaden, också gjorde vi styrkeövningar. Hurtiga skulle jag vilja kalla oss. Men det kanske blev lite plus minus noll med tanke på all fika och några liter öl. Vi hade gått förbi en restaurang och sett folk dricka ur stövelglas, det måste man ju bara prova! Så runt lunchtid gick vi dit, fick veta att i stöveln var det 2 liter öl, klart man tar en sån, men Marika tog bara ett 500ml glas. Alla skrattade åt mig och tyckte att jag nog hade tagit i lite för mycket och dom knäppte kort på en så man blev värsta turistattraktionen. Det var två timmar kvar till stängningstid så jag var tvungen att arbeta snabbt. Måste nog erkänna att det kan ha varit lite för mycket, Marika fick hjälpa mig efter att hon hade druckit upp sin. Sen mådde vi bra. Vi gick till busskontoret och skulle boka en bussbiljett tillbaka till Windhoek men fick knappt ut orden för vi fnittrade så mycket åt absolut ingenting. Kvinnan på kontoret fattade ingenting. Sen gick vi hem och sov middag.

Vi passerade en tatueringsstudio och tänkte att vi kanske skulle passa på, det kostade bara typ 250kr så vi började klura på vad vi skulle ha och bokade en tid. Vi gjorde en likadan, konturen av Afrika och sen en symbol för syster inuti. Båda på benet, jag hade glämt bort hur jävla ont det gjorde, fast i och för sig så blev det precis på en nerv den här gången så det gjorde extra ont, men det tog bara en halvtimme. Fick veta sen att det kostar typ fyra gånger så mycket i Kapstaden där vi hade tänkt göra det först så vi hade tur där.

Det fanns massor med aktiviteter att göra där men alla kostar så jävla mycket så vi bestämde oss för en bara, en säl- och delfintur. Första gången vi bokade glämde dom bort oss så vi åkte dagen efter istället. Afrika i ett nötskal. Vi åkte en catamaran tillsammans med 20 andra, först blev vi invaderade av pelikaner, vilket tydligen ingick för dom gav dom mat. Sen bjöd dom på ett glas cherry, det kändes som värsta lyxkryssningen. Vi åkte en bra bit och sen stötte vi på massvis med sälar som låg på stranden och simmade i havet, en kom upp i båten också som dom gav fisk till och den hoppade runt där och upp i folks knän. När den hade hoppat av åkte vi vidare till delfinerna som simmade och hoppade framför båten, precis som i Titanic. Ibland hoppade dom högt som fan, man var tvungen att vara snabb med kameran för att hinna med och få bra bilder. Fick några bra iallafall som inte bara var på vatten. Sen hade jag sådär roligt igen så jag spydde... jag hann ner till toan iallfall så jag spydde inte på däck. det verkar som att jag måste spy i varje land nån gång annars känns inte resan fullbordad liksom. Och på det så bjöd dom på champagne och ostron, gott. Om jag inte nyss hade torkat spyan från munnen så hade jag glufsat i mig rejält och tagit igen dom där 500 kronorna som turen kostade men jag fick inte i mig en bit. Inte ens champagnen. Efter det åkte vi tillbaka och hem.

Rosa bussarna stannade i Swakopmund och hade ett Pink party som vi gick på, konstigt nog så träffade vi inte en enda svensk person.

Bussen tillbaka till Windhoek tog bara 4 timmar och dom lämnade av oss på "The Box" så det var behagligt. Vi bokade tre nätter där och bokade bussbiljett till Kapstaden den 3:e.

1/12 På kvällen kom Christine över med några kompisar och vi drack lite öl och pratade, sen åkte vi till en bar och träffade lite fler folk som hon kände. Vi tog några till öl och runt 1 åkte vi till ytterligare en bar och dansade i 5 timmar, var bara tvungen för för en gångs skull så spelade dom bra musik! Dom spelade Creedance utan att man ens behövde önska det och massvis med annat bra skit! Vips var klockan 6 på morgonen, Marika hade gjort ett Dirty Dancing lyft och det var dags att åka hem.