Vi satte oss i bilen ganska tidigt, redo att än en gång uppleva naturens skönhet med våra flip-flops och solkrämsångande kroppar. Med armen käckt liggandes vid fönsterkarmen på det gröna vidundret lade vi kilometer för kilometer till historia. Målet var ett så kallat blowhole[1] vid den lilla staden Kiama[2]. Denna plats ligger söder om Sydney, det vill säga på andra sidan än den Kylie har valt att bo på. Sydney är stort och det tar en bra stund att komma runt eller igenom staden. Men på vägen såg vi mycket och Kylie berättade massor om det vi passerade. Intressant tyckte vi, tråkigt tyckte Oliver.

Väl igenom staden kom vi till fascinerande platser, och på några av dessa stannade motorvidundret för att låta dess innanmäte sträcka på benen. Vi stannade först till vid Bald Hill Reserv, en mycket fin rastplats som dessutom är ett ypperligt start- och landningsfält för hängglidare.[3] Vädret var strålande vackert och blåsigt vilket gav oss möjligheten att få se några av dessa hängglidare in action. Utöver dessa högst spektakulära personer som flög runt i sovsäcksliknande påsar blickade vi ut mot vårat mål men ögonen stannade redan vid Great Pacific Drive där vi framförallt beundrade Sea Cliff Bridge[4]. Denna bro är byggd över vattnet för att undvika stenras från den annars lodräta bergvägg som vägen brukade gå längs med.

För att inte helt förångas i det gröna miraklet stannade vi till vid Bulli Beach och badade en bra stund. Mycket nöje och en av de yngre deltagarna var nu inte lika uttråkad av alla fascinerande naturupplevelser.

Ytterligare en tid senare anländer vi till blåshålet och tillsammans med massor av andra turister står vi och beundrar hur tryck kan få kaskader av vatten att skvätta upp i luften. Magnifikt, precis som utsikten och omgivningen, och glassen vi åt inne i den intilliggande lilla staden. Tydligen på samma glasshak som moster Karin en gång besökte, jag är i hennes fotspår…

Dagen efter steg vi upp tidigt, därför att klockan 9 började min andra lektion i vågsurf. Med bättre självförtroende tog jag mig an vågorna och lyckades ta mig upp i en stående position ett flertal gånger. Dock var vågorna mindre, folket flera och huvudvärken befintlig, så denna gång var inte lika rolig som förra. Men det tar sig.

Kylie tog oss sedan till Eastern Suburbs, dvs området Bondi med fler stränder. Helt otroligt vad mycket folk det var, stranden var knökfull. Det går lätt att liknas med en strand på Kanarieöarna[5] en semesterdag eller en vanlig tisdagskväll vid Pitehavsbad[6]. Vi åkte därför vidare innan vi lättade på de varma kläderna och bytte om till ett mer vattenanpassat klädesplagg innan vågorna sköljde över oss, bokstavligt. Bra vågor för surf…

Kvällen spenderades åt laga lite käk och Emelie packade sin väska för återfärd mot sin nuvarande hemort Benowa[7], och givetvis skapandet av en extremt god milkshake. Kommer kännas tomt här utan henne, men som tur är ska jag åka snart jag också på min lilla äventyrsresa.

Intressant detalj var att jag och Emelie tog ett ömsesidigt beslut om att bannlysa det svenska språket redan tidigt in på hennes vistelse här. Även om vi stakade oss när vi pratade med varandra i frånvaro av andra människor gick det bra och det var en bra grej.

Helgen blev en lugn historia för min del. Jag fick huset för mig själv om dagarna och passade på att gå igenom resan som snart börjar och packade väskan med mera. Jag passade även på att fysträna nere på bryggan med en hel del badpauser. Som svensk är man ovan att främmande människor kommer förbi och snackar, men är väl bara att vänja sig. Denna gång kom en dam ner och visade lite fysträningsknep hon kunde, tackar tackar.

Söndagen, sista dagen på Scotland Island och jag kommer nu lämna tryggheten här. Som tack för allt Kylie har gjort bjöd jag henne på frukost på cafét vid Church Point, mycket trevligt och nu börjar jag bli redo för att komma iväg och börja resan. Tyvärr, så är det inte så mycket resande som kommer att genomföras, bara en och en halv månad. Att ha bott med Kylie i två veckor har gett mig inspiration och jag har insett att hon har varit mer i Europa och till och med Norden än jag har. Det får bli skärpning på det när jag kommer hem…

Men nu är det Great Ocean Road som gäller!

[1] http://en.wikipedia.org/wiki/Blowhole_(geology)

[2] http://en.wikipedia.org/wiki/Kiama

[3] http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4ngflygning

[4] http://en.wikipedia.org/wiki/Sea_Cliff_Bridge

[5] http://sv.wikipedia.org/wiki/Kanarie%C3%B6arna

[6] http://www.google.se/imgres?hl=sv&newwindow=1&sa=X&tbo=d&tbm=isch&tbnid=EjxH5oiebKWw4M:&imgrefurl=http://teamsolde.blogspot.com/2011/07/onsdag_12.html&docid=kTPsABv1VnMxtM&imgurl=http://4.bp.blogspot.com/-WRFwU3iHtd8/Thy4YjiXHYI/AAAAAAAADYY/2HDifjLIq-o/s1600/pite-havsbad_115857087.jpg&w=600&h=410&ei=BLvnUKqpEI3ylAXf3oHgAw&zoom=1&iact=hc&vpx=651&vpy=176&dur=1190&hovh=185&hovw=272&tx=146&ty=112&sig=110935891621026784120&page=1&tbnh=157&tbnw=251&start=0&ndsp=18&ved=1t:429,r:3,s:0,i:110&biw=1366&bih=667

[7] http://en.wikipedia.org/wiki/Benowa,_Queensland