Tillbaka till Hanoi

Första kvällen blev inte mycket mer än att leta sig tillbaka till Backpackers och sedan hitta middag.

Dag två startade med den obligatoriska pho bo-soppan (nudlar, örter, chili, vårlök och biff om man inte ber om att slippa) till frukost följt av ett besök på Dong xuan market för att spana in var hanoi-borna köper sin torkade fisk. Vi gick en lång promenad i gamla stan och förundrade över hur specialiserade de olika gatorna är på försäljning av en viss typ av vara. Det var smyckesgatan, verktygsgatan, den högljudda plåtslagargatan, jul/tempel-dekorationsgatan och färg/tapetgatan. Efter att ha fyndat fantastiskt glittriga och ihopvikbara bollar att hänga i fönstret julen 2015 och det rustika 10-packet ätpinnar som vi inte hittade i Kina fortsatte vi mot Hoan Kiem lake för en promenad runt denna och sen en fruktshake med utsikt över den. Resten av dagen bjöd på gatumat på de minsta pallarna vi någonsin skådat, elektronikshopping (ny hårddisk för fotobackup), stadens armémuseum och i vanlig ordning ett besök på ytterligare ett mausoleum som var stängt. För att summera så har vi nu stått utanför Lenins, Maos och Ho chi Minhs gravar utan att kunna lösa inträde av någon oväntad anledning. Just denna gång var anledningen att Ho chi Minh var på restaurering/uppiffning i Ryssland. Middag avnjöts på ytterligare en trottoarresturang med små plaststolar och denna gång fick vi till och dra vårt strå till stacken då det bars in en liten buffé med råvaror samt en bordsgrill och kryddor. Smaskigt värre.

Nästa dag var avresedag men vår avfärd var planerad först till kvällen så vi hann med lite denna dag också. Vi åt ett litet konstverk till brunch på en kombinerad yogastudio/café bestående av ett fantastiskt hopplock av veganska prylar; falafel, pesto, svampbiff, tofurullader med svamp, baba ganoush, soltorkade tomater och Kalamatas. Väldigt gott och annorlunda från vad vi ätit på sistone.
Eftermiddagen spenderades på Hoa lo prison eller "Hanoi Hilton" som byggdes av fransoserna för att stänga in vietnamesiska revolutionärer och som sedan användes för att förvara nedskjutna amerikaner under vietnamkriget. Det var ett bra museum med otäcka saker som en giljotin (som användes av fransoserna så sent som på 30-talet), trånga avloppsrör som fångar rymt genom och gott om foton och bra info på engelska.

Efter museet fanns det inte så mycket mer att göra än att äta mat igen (mycket god mat här) och slå sig ned på en uteservering över några biahoi (färsköl på tapp som går loss på mellan 2-4kr/glaset, ingen uppoffring att bjuda laget runt..) och invänta vår buss.
Klockan blev 18:30 och vi klev på sovsalsbussen som började rulla söderut.