En magsjuk Niclas och en trött Johanna anlände till Siam Reap kl 08:00 den 12 dec. Detta efter att ha spenderat tolv timmar på en nattbuss i en "dubbelsäng"! Garanterat den skönaste bussen hittills! tyvärr så uppfyllde vägarna inte samma krav och det var en bumpig natt.
vi tog en tuk-tuk till vårat tänkta hostel och fick tag på ett rum för 8usd per natt.
trots magsjuka och trötthet ( eller kanske pga det) beslutade vi oss för att ta en dagstur med en tuk-tuk ut till de mer avlägsna tempel-platserna samt avsluta med ett besök på cambodja landmine museum.
Det blev en aningens suddig men ändå väl värd tur. första stoppet var vid "forsgalleriet" KBAL SPEAN. Vilket bestod av en kort haik uppför en kulle där man vid målet kunde spana in några skickligt uthuggna stenskulpturer som delvis täcker botten på den fors som rinner där, därav namnet.
Nästa stopp var vid templet Banteay Srei som anses vara den allra vackrast utsmyckad av alla angkortempel och vi instämmer. det var inte på det hela det bästa templet men så delikat karvad sandsten såg vi ingen annanstans.
Därefter kom vi fram till Det sista stoppet på färden, cambodja landmine museum, som gjorde ett stort intryck. Museet startades av en man som rycktes ur sin barndom och blev barnsoldat för de röda khmererna i slutet på 60-talet, bytte senare sida och gick med i Vietnams armé och till sist Kambodjas republiks armé för att bekämpa röda khmererna ända in på 90-talet. När han slutade sin tjänstgöring började han det tunga jobbet med att ta bort alla minor,bomber och granater som varje år skadar och dödar ett hundratal kambodjaner. under sina år har han uppskattningsvis tagit bort och desarmerat upp åt 50.000 minor och granater. Muséet visar upp en del av dem men framför allt gör det besökarna väl medvetna om det stora behovet av hjälp som behövs till de organisationerna som rensar bort minor. I anslutning till museet driver organisationen ett barnhem för utsatta och föräldrarlösa barn. Som sagt var, ett berörande museum.

Nästa dag så var det då dags att besöka det berömda angkor wat; angkors huvudtempel. Dagen började mycket tidigt och vi hade gjort upp med vår tuk-tuk chaufför från gårdagen så kl 04.45 plockade han upp oss och vi började åka mot entréen. Det är ett stort tempelområde som en gång i tiden var Khmerernas huvudstad (Angkor) och inhyste närmare en miljon invånare. Detta var på den tiden då London bestod av ca 50 000 invånare.

Anledningen till den tidiga uppstigningen var för att se solen stiga upp bakom det väldiga Angkor Wat vilket är det största och mest berömda av alla tempel, detta är även den största religiösa byggnaden i världen...
Det tog sin tid att ta sig runt i detta tempelområdet och det är inte så konstigt att det går att köpa tre dagars pass eller till och med veckopass till tempelområdet. Efter si sådär sju, åtta timmar hade vi iallafall fått nog. Förutom Angkor Wat besökte vi Angkor Thom, Baylan templet och Ta prohm. Det sist nämnda var absolut det som imponerade mest, templet (som förvisso var under en noggrann restaurering) hade helt eller delvis tagits över av naturen. Fullvuxna träd klängde led sina rötter över murar och tak, buskar stack ut genom fönstergluggarna och mossan färgade stenblocken gröna.

Tredje och sista dagen i Phnom Pehn och Kambodja han Vi inte göra mycket annat än att äta frukost och strosa lite på en närliggande marknad innan vår tuk-tuk chaufför Viril körde oss till flygplatsen där ett litet propellerplan väntade för att flyga oss till Bangkok-Thailand