GOTT NYTT AR!!!

I Yogyakarta firade folk nytt ar precis som hemma: med fyrverkerier, smallare och diverse ljud. Jag har kommit hem dagen innan efter att ha akt genom halva Java i jakt pa Gunung Bromo, vulkanen i bergen pa ostra Java. Tretton timmar i en gammal minibuss med bara ett stopp pa vagen. Uppe i bergen, pa 2700 m. hojd fick man ga upp klockan tre pa morgonen for att hinna se skonheten i soluppgang. Om det var vart besvaret far ni avgora sjalva. Bilderna blev inte sa bra, det var molnigt och rokigt men jag hade anda tur. Flera pa mitt hotell hade akt i onodan bara nagra dagar innan. Samma morgon fick jag aka tillbaka i ytterligare 13 timmar tillbaka till Yogya. Sa nu ar jag sa trott att jag bestamt mig att stanna har nagra dar till for att vila upp mig.

Yogya ar invaderat just nu av folk fran Jakarta som ar har och firar bade det islamiska och det vasterlandska nyaret. Folk fran Jakarta ar definitivt mindre trevliga sa man for halla sig undan stora folksamlingar. Jag bor nu pa ett s.k. homestay for 8 dollar per natt i ett fantastiskt rum med en gedigen snidad fyrapersonssang. Min kinesiske Sancho Pansa har akt vidare till Malaysia. Det var trakigt for vi trivdes sa bra ihop. Han var sa overbeskyddande och skulle ta hand om mig hela tiden fast det behovdes inte, men det var gulligt anda.

Snart ar det dags att summera Indonesien men en vecka ar en omojlig tid for att lara kanna ett helt land. Javajaner(sager man sa?) ar mycket oppnare an balineser. Har ar alla hem oppna. du kan se in direkt fran gatan utan ens att kliva in i huset. Pa Bali var varje hus ett fort, man hade ingen aning vad som doljde sig bakom alla vackra fasader. Som manniskor var balineser svarare att komma in pa livet. I Yogya ar det hur latt som helst. Som turist sitter man dock i en konstig sits. For en fattig lokalbefolkning ar du en levande bankomat sa de gor allt for att skinna dig pa alla pengar. Det ar nagon slags turistorienterad maffia som samarbetar pa alla turiststallen. Ibland ar det sa obehagligt att man later bli att ga och se nagot av varde. Situationen ar likadan pa bade Bali och Java. Kan man inte spraket ar man hanvisad till turiststallen. Men har ar det omojligt att se riktiga manniskor. Bali var sa extremt tillrattalagd for turister att det kandes nastan som Disney World. Indonesien saknar verkligen infrastruktur for turismen och i ett sa hart korrumperat land blir det djungellagen som galler. Indonesien maste nog fa en eloge for Borobudur buddistiska tempelkomplex, den storsta i varlden, som har nastan helt renoverats av staten. Det ar inte daligt av ett muslimskt land. Java har en dramatisk och vacker natur men staderna ar fula och luften ar fruktansvart dalig overallt. Bensin saljs i flaskor i gatustand och man kan bara gissa vad de blandar i den. Vulkaner spyr ocksa giftigt rok och vulkanerna ar ratt sa manga pa Java.

Mina hojdpunkter hittills har varit Borobudur, musikklubben och alla fina manniskor jag har traffat har.

God fortsattning pa det nya fantastiska aret!

Javakramar och pussar till alla