Igår kom jag hit, till ön Malapascua utanför Cebus norra spets. Det är en liten ö; ett par kilometer lång och inte mycket mer än 500 meter bred. Finns inga bilar och knappt några andra motorfordon heller eftersom det inte finns några ordentliga vägar.

Det är en roligare mix av turister här än på Bantayan. Många är här för att dyka, andra är vanliga backpackers och så ganska mycket japaner. Filippinerna är ju ett rätt nära resmål för dem.

På grund av många dykturister med stora plånböcker så är priserna relativt höga. Men om man lämnar strandkanten och tar sig upp en bit finns det ställen som även passar lågbudgetresenärer. Bor enkelt men bra hos trevlig familj och har en mycket bra och extremt billig restaurang ett stenkast härifrån.

Det är dock beklämmande fattigt och skitigt. Folk bor eländigt och en massa flaskor, papper och annat skräp nästan överallt. Längs stranden är det dock ganska rent. Efter en månad i rena och tämligen välmående Malaysia är det lite svårt att vänja sig med fattigdom och skräp igen.

Det är ett väldigt trevligt folk, filippinarna. Positiva, glada och mycket duktiga på engelska. Och väldigt artiga. Har aldrig blivit kallad Sir så ofta tidigare. Lite skillnad mot Laos och Kambodja där buttra servitriser ofta sa "What do you want?" när man skulle beställa. Självfallet bristande språkkunskaper som låg bakom det men kändes inte så välkomnande direkt.

Idag har jag mest tagit det lugnt. Det är väldigt varmt och fuktigt så har inte så mycket ork. Imorgon ska jag dock gå runt ön. Nu sitter jag på ett restaurangen till ett lyxigt dykarhotell där de har skummande god fatöl (lite dyr, 20 kr för 50 cl) och väldigt bra wifi. Äter gör jag dock inte här eftersom priserna är tre gånger högre. Sitter i skuggan, klockan snart sex och svetten rinner. Har sett att våren kommit på riktigt i Sverige. Måste kännas skönt efter den långa vintern.