Profile
Blog
Photos
Videos
En avkopplande dag närmar sig sitt slut. I förmiddags gick jag en promenad uppströms ett par kilometer och korsade floden på en järnvägsbro. Det går en nyrenoverad järnväg hit men den trafikeras inte av några persontåg utan enbart gles godstrafik. Planen är att börja med persontrafik men har dragit ut på tiden har jag förstått. Vet inte varför. Vore ju fantastiskt att slippa skumpa fram i buss på usla vägar.
Gick förbi en lågstadieskola. Från ett par fönster kastades det ut hopknycklade papper. Det ska börjas i tid om man ska bli duktig på att skräpa ner. Där har skolan en viktig roll.
Passerade en presbyteriansk (engelsk?) gudstjänstlokal. Den var gammal och sliten men jag kunde se att den fortfarande var i bruk.
Efter några timmars vila och reseplanerande åkte jag en båttur på floden. Mycket trevlig tur och fin solnedgång. Passerade fiskebåtar på väg ut till havet (bilden).
Läser att vintern inte vill släppa greppet om Sverige. Jag lider med er... Här i Kampot är det också lite kyligt på kvällarna, säkert ner mot 25 grader.
Var och klippte mig idag. Den ambitiöse frisören försökte få till någon form av frisyr av mitt bitvis obefintliga hår. Sedvanlig nackmassage avslutade det hela och två dollar var det helt klart värt.
Imorgon ska jag hyra en skoter och utforska omgivningarna. Ska bli kul.
- comments
Olle Googlade presbyterianerna för att få något grepp på dem men i svensk kontext blir det vagt vad man ska kalla dem. Calvinistisk riktning med brittiskt ursprung, teologiskt lite som kanske vårt missionsförbund men med en äldre historia och därmed äldre traditioner och ritualer... ? Nåväl, jag skrattade högt åt skolans viktiga uppgift i din blogg. Såna där platser med färgglada fiskebåtar, palmer, enkla hus och barfota människor... man längtar lite. Längtan efter våren här är stor. Wille har börjat önska ett fiskeäventyr med två övernattningar i tält, öppen eld, naturen... när jag bejakar detta och säger att "Ja, det gör vi till sommaren!" så är han först glad och förväntansfull och sedan nedslagen och ledsen över att sommaren känns såååå avlägsen. Jag är less att frysa. Trodde vi klarat oss med veden i år men nu är den slut och vi behöver brasa för att inte frysa så jag tänkte såga upp en gammal säng vi tänkt kasta idag. Känns lite som berättelsen om det första ångfartyget som korsat atlanten; kolet tog slut med fortfarande en bra bit kvar varför de började elda möbler, inredning och allt det som inte krävdes för sjöduglighet. De kom fram till slut och jag antar vi överlever denna förbannade vinter också.