Nu ar vi i ett nytt land igen! Och for sista gangen har vi darmed korsat gransen mellan tva sydamerikanska lander (snyft). Vi befinner oss alltsa i Peru och narmare bestamt Cuzco. Vi har redan markt av att det paminner om Bolivia pa manga satt, men har ar det mer turistigt, mindre fattigt och dyrare an i grannlandet. Vi har inte hunnit se sa mkt av Cuzco an men utifran vart fosta intryck verkar det vara en valdigt fin stad.

Men tillbaka till sista tiden i Bolivia! Efter sista inlagget tog vi ett pyttelitet plan (19 passagerare och t.o.m. vi kortvaxta fick huka oss for att komma till var sittplats) upp till Rurrenabaque som ligger vid borjan av Bolivias Amazonas. Flygturen gick smidigt (aven om vi var tvungen att vanda pa startbanan och gora om starten p.g.a. faglar pa banan) och vi sparde MINST 17 timmars skumpande bussrestid. I lilla mysiga, men turistiga, "Rurre" var alla taxis motorcyklar och det kryllade av bokningskontor for djungel/pampasturer. Vi hade redan bestamt oss for Pampasturen som inte riktigt tar en in i amazonas regnskog men istallet ger mojlighet att se massor av vilda djur.I Rurre bodde vi pa ett mysigt familjehostel med tama papegojor, gratis bananer som hangde i klasar och mognade fran husen, skona hangmattor och fantastiskt god pannkaksfrukost.

Pa Pampasturen tog vi oss bort fran civilisationen 3 timmar med jeep och 1,5 timme med flodbat och turen vi valt varade 3 dagar och 2 natter. Under dessa dagar fick vi bl.a. aka runt i flodbat och beskada apor och faglar i traden, simma bland rosa delfiner i samma flod, leta efter krokodilogon med ficklampa efter att solen gatt ner (nar man inte sett nagra krokodilogon pa en stund kunde man istallet vanda blicken uppat och njuta av en fantastiskt klar stjarnhimmel), fiska pirayor (Ullis fick bada den forsta och storsta fisken - som dessutom tillagades, medan Linnea inte hade lika stor fiskelycka), leta efter anakondor i flera timmar (utan resultat tyvarr...), beskada solnedgangen pa tva olika platser, spela lervolleyboll och ta siesta i hangmattorna vid "campet". Vi bodde i sma primitiva lodger dar lyset slacktes vid 22. Det enda negativa var forstas alla dessa MOSQUITOS! De var overallt, bet igenom kladerna oavsett overkonsumtion av myggspray och resulterade i flera dagars kliande (forutom for Ullis som inte verkar ha i narheten av sa sott blod som Linnea som fick hela kroppen tackt av stora bett i motsats till Ullis minibett som knappt kliade och enbart var centrerade till benen).

Aven flygturen hem gick sakert och tillbaka i La Paz hann vi med en del shopping, vaga oss pa frisorbesok (Ullis lugg behovde sig ett klipp och Linnea installerade en flata i haret i sann backpackeranda), smaka ett par bolivianska specialiteter som Api (varm, sot majsdryck gjord pa bade gul och lila (!) majs) och aven besoka en riktigt traditonell boliviansk sondagsmarknad. Vi kande oss verkligen uttittade som i princip de enda turisterna pa platsen vi var. Den har marknaden ligger hogst upp i La Paz (som ju ligger i en dal samt stracker sig upp for dalens vaggar) och har fanns verkligen ALLT - tandborstar, barnvagnar, skruvar, mat, vattenkokare, affischer, strumpor och mycket mycket mer. Det kryllade av folk och var en valdigt speciell upplevelse att fa komma sa nara den bolivianska vardagen och bort fran backpackerssfaren. Vi vagade oss pa att kopa jattegod farskpressad apelsinjuice for ynka 1 svensk krona!

Sista stoppet i Bolivia blev Lake Titicaca. Bussen fran La Paz gick till Copacabana som ligger vid stranden intill sjon. Samma dag vi anlande dit tog vi baten ut till Isla del Sol. Denna o sags den forsta inkahovdingen ha skapat solen pa. Pa on finns tre mindre (VALDIGT SMA) byar och vi sov i den storsta av dessa precis vid vattnet. Vi var de enda gasterna pa detta lilla hostel (bestaende av 2 dubbelrum). Vi stannade tva natter och heldagen mellan dessa tog vi baten till andra sidan on och darifran gick vi over hela on tillbaka till andra sidan. Detta var en anstrangande promenad pa ca en mil pa upp till 4000 meters hojd. Det var dock vart anstrangningen da Isla del Sol i sig, dess ruiner och utsikten over sjon var magnifikt vackra! En av de vackraste och mest speciella platser vi besokt hitills. Pa on fanns bara sma stengator och massor av sota hus. All transport av vatten och aven allt annat skedde pa asneryggar. Da man darfor ska vara sparsam med konsumtionen av vatten skippade vi duschen dessa dagar. Pa vagen over on hamnade vi lite off track for att leta upp en helig sten som fanns utmarkerad pa kartan. Stenen befann sig i princip pa en boliviansk kvinnas bakgard och detta ledde darmed till att vi av denna kvinna blev bjudna pa traditionell boliviansk mat - kokt potatis, majskolv, en for oss tidigare okand bona (Ava) och fantastiskt god ko-ost! Nar vi gav henne en liten slant for besvaret blev hon helt till sig av summan (20 kr) och gav oss en pase med fardkost bestaende av samma goda matvaror.

Tillbaka i Copacabana stannade vi en natt och lade vara sista bolivianska pengar pa smyckesshopping. Dagen darpa tog vi bussen vidare till Puno pa den peruanska sidan av Lake Titicaca. Har sa vi hej da till Anna och Helena som varit vart ressallskap i nastan en manads tid nu och som fortsatte direkt till Cuzco! Vi kommer dock troligtvis motas upp pa vagen igen framover.

I Puno var det iskallt pa kvallen/natten och understallet akte pa infor sanggaende. Har akte vi ut pa en klassisk battur till "Floating Islands" och Isla Taquile vilket nog ar det turistigaste vi gjort. Floating Islands ar oar helt bestaende av vass och nagon slags flytande jord som ar bebodda av bolivianer. Det bor ca 4-8 familjer pa varje o och det finns ca 40 oar totalt. Familjerna bor i sma vasstugor och forsorjer sig nastan helt pa turism, narmare bestamt att bjuda in turister fran turerna som kommer till deras o tre ganger per vecka i deras hus och i samband med detta salja hantverk som de sjalva producerat. Detta var en valdigt speciell procedur som vi fick ta del av nar vi anlande till en av oarna!

Historien bakom vassoarna var valdigt intressant. Familjerna ville leva mer avskilt och begav sig ut pa sjon med vassbatar som de under en tid levde pa. Sedan borjade de satta ihop flera batar till storre samhallen och sa smaningom bygga oar av vass som de faste i grunda partier av sjobottnen for att de inte skulle flyta ivag. Isla Taquile paminde en hel del om Isla del Sol och har at vi bl.a. valdigt god "trout" som fiskats ur Lake Titicaca och provade var forsta Inka Kola (Peruansk Trocaderoliknande lask med knallgul farg). Dagen avslutades pa ett valdigt mysigt satt da vi motte upp med Ullis mamma Annette som kommer att gora oss folje under ca en veckas tid framover. Det kandes nagot konstigt, men framforallt valdigt roligt, att mota upp nagon hemifran nar man varit avskild sa lange.

Igar anlande vi alltsa till Cuzco. De kommande dagarna kommer agnas at kurering av hosta, hals- och kroppsont och allman forkylning da vi bada ar krassliga och saklart vill vara "fit for fight" for Inkavandringen som vi paborjar pa onsdag. Hall tummarna darhemma att vi ar friska tills dess! Om ca 24 dagar ar vi hemma igen sa alla ni som langtar sa mycket efter oss - snart kommer vi:) Det betyder ocksa att det nog inte blir sa manga fler blogginlagg efter detta. Hoppas allt ar bra med er alla darhemma och att varsolen skiner pa er!

Besos!