¡Hola Amigos!

Vi befinner oss sen nagra dagar tillbaks i Bolivias huvudstad La Paz, som ocksa ar varldens hogst belagna huvudstad. Detta marks da vi flasar for minsta lilla anstrangning har pa runt 4000 meters hojd! Pa kvallarna blir det riktigt kallt har sa vi idag har vi precis inforskaffat oss en varsin varm alpacatroja med lamamotiv sa att vi nu ser ut precis som alla andra backpackers har.

Vart intryck av Bolivia so far ar att det ar ett vackert men valdigt fattigt land, vilket naturligtvis ar sorgligt att se. Naturen har ar dock storslagen och vagarna slingrar sig i fantastiska bergslandskap. Bussturerna pa dessa har en nagot annan standard an i Chile och Argentina (ingen toalett, vaxlande temperaturer fran alltfor varmt och kvavt till jattekallt, och toa/matstopp klockan 2.30 pa natten). Toaletterna ar for ovrigt en historia for sig - dessa varierar fran ett hal i marken till mer vasterlandsk standard och allt daremellan. Toalettpappret hanger alltid med i vaskan da man aldrig kan forvanta sig att det ska finnas nagot sadant. I ovrigt slas vi av att vi faktiskt kanner oss riktigt resliga har eftersom de flesta bolivianer ar sa kortvaxta. Dessutom ar det ju fruktansvart billigt har vilket passar var sinande resekassa!

Men tillbaka till San Pedro de Atacama i Chile. Har var vi i ca 3 dagar. Den lilla staden med 2500 invanare bestar bara av envaningsstenhus och liknade ingen plats vi tidigare satt. Lustigt nog hittade vi en av de basta internetuppkopplingarna pa lange dar! San Pedro ligger intill Atacamaoknen som ar varldens torraste oken vilket marktes pa den torra och dammiga luften och bristen pa gronska (gronaste platsen i staden var den konstgjorda fotbollsplanen). Har gjorde vi tva fascinerande turer. Den ena tvingade upp oss 3.30 pa morgonen for att aka upp till varldens hogst belagna geysrar - El Tatio Geysers. Har var det rent ut sagt svinkallt p.g.a. hojden och den tidiga morgonluften. Vi bjods pa frukost som bl.a. bestod av agg kokta i en av geysrarna, vilka aven fungerade fint som handvarmare. Geyserlandskapet var riktigt coolt och det var haftigt att se roken fran dem mot den morka morgonhimlen. Vi fick aven bada i en Thermal Pool dar det gallde att hitta pa de varma punkterna for att tina upp vara frusna kroppar. Pa vagen hem hann vi aven med att smaka pa grillat lamakott! Den andra turen gick till Valle de la Luna som ar ett bergs och stenlandskap som paminner mycket om hur det ser pa manen - darav namnet. Har strosade vi runt och beskadade aven de vackra fargerna pa stenarna strax efter solnedgang.

Pa fredagen borjade tredagarsturen med jeep in i Bolivias oken och bergslandskap som avslutas i beromda Salar de Uyuni. Under dessa tre dagar har vi stannat vid ytterligare geysrar och badat i ytterligare en thermal pool, beskadat massor av fantastiska laguner omringade av snokladda vulkaner och bergstoppar, sett vackra flamingos och lustiga stenformationer mitt ute i ingenstans och mycket mer. Vi overnattade pa tva olika stallen. Det forsta var extremt primitivt i ett hus mitt ute i ingenstans utan varmvatten och valdigt kallt trots hyrd sovsack och understall. Har kande vi dessutom av var ovana att befinna oss pa hog hojd en hel del - bara av att vanda sig i sangen orsakade andnod och under dagarna hade vi stunder av huvudvark och yrsel. Men ju mer vi vande oss desto mindre blev symtomen. Andra natten flasades det mindre och det var betydligt varmare. Denna spenderades i en liten okenstad. Turen bestod ocksa av manga timmars jeepskumpande med mycket musik, sang och cocabladstuggande - vi hade en riktigt bra guide som forgyllde turen!

Sista dagen var den absoluta hojdpunkten! Da besokte vi namligen lokomotivkyrkogarden utanfor Uyuni (som vi langtat!). Hihi, skamt a sido, vi talar forstas om saltoknen Salar de Uyuni. Detta ar en foredetta saltsjo som torkat och lamnat efter sig en tjock skorpa av salt (pa vissa stallen 13 meter tjock!). Beroende pa sasong (regn) ar denna mer eller mindre tackt av vatten. Vid vart besok var det ett par decimeter vatten som tackte salt"bottnen". Det har var helt fantastiskt fint och rent ut sagt skithaftigt att befinna sig gaende pa salt och vart man an blickade strackte sig en ljusbla/vit sjoyta som vid horisonten nastan smalte ihop med den bla himlen! Bilderna som kommer snart kanske battre kan beskriva det vi upplevde.

Pa kvallen da vi anlant i Uyuni och tvattat vara saltstankta klader gick vi tillsammans med Anna och Helena till en pizzarestarang rekommenderad av vara guidebocker. Saga vad man vill om att folja guideboken, men ibland vet den verkligen vad den pratar om - det har var nog den godaste pizza vi atit pa mycket lange. Darefter gick vi till "Extreme Fun Pub" med de lustigaste drinknamnen vi nagonsin hort (dessa passar dock inte att namna har) och vi vagade oss pa att testa mojitos med cocablad istallet for mynta.

Nasta dag tog vi bussen till Potosi for att dar byta till buss till Sucre. I mellanstoppet vagade vi oss pa mat fran en akta boliviansk gatumatforsaljare (med matvagn ni vet...). Vad sags om kyckling, ris och potatis for 5 kronor? Magen overlevde iaf denna gang:) I vackra vitmalade Sucre (Unesco Heritage stad) hangde vi pa cafeer, tittade pa dinosariefotspar som man funnit i marken i bergen, strosade pa klassisk bolivians matmarknad (vi fyndade bl.a 13 avocados for 12 kronor) och drack kaffe med utsikt over staden. Vi borjar vanja oss vid Nescafevarianten vid det har laget...

Efter ett par dagar i Sucre tog vi nattbussen till La Paz och har ar vi som sagt nu! De senaste dagarna har varit valdigt lugna och vi har mest strosat pa stan, atit billigt ute, spanat in Bolivianskt hantverk och testat pa La Paz nattliv. Vi bor pa, for er som varit i sydamerika, valkanda Loki Hostel som har en tjusig bar med billig och god mat, lang frukostservering och jatteskona varma duschar (vilket inte ar en sjalvklarhet i Bolivia). Linnea kande for en adrenalinhojande aktivitet och begav sig darfor ivag med mountainbike nerfor "The World's most dangerous road" - en numera nastintill otraffikerad vag (forutom vad galler alla cyklande "gringos" forstas). Starten var belagen ovanfor molnen och sedan vantade 54 kilometer enbart downhill (over 3000 meter ner) bland grona berg och vattenfall pa en slingrig smal vag. Hon overlevde och fick en t-shirt! Ulrika kande for att bilda sig litegrann och besokte darfor Cocamuseet och larde sig bl.a. att Sigmund Freud brukade kokain (och darmed ar KBT ett annu mer sjalvklart val - nej, jag skojjar saklart bara;)).

Pa tisdag drar vi till Amazonas for en 3 dagars Pampastur med vilddjursspaning. Hall tummarna att vi far se (men inte blir uppatna av) en anakonda och rosa delfiner!:P Vi onskar alla Uppsalastudenter en riktigt hysterisk valborg och ni andra en trevlig sadan ocksa forstas! Hoppas ni har en fin var i ovrigt ocksa! Vi lagger upp bilder sa snabbt som mojligt - hall utkik!

Kramar!