Halihaluu! Sista dagen i Ho Chi Minh och Vietnam då. Dagen började med att vi drog och tränade eller rättare sagt Linda träna och jag typ gick å titta på folk i parken på grund av att jag ännu var förkyld. Resten av dagen tog vi det ganska så lugnt, vi bland annat bloggade och fixade boende i Kula Lumpur. Vi behövde chilla lite eftersom vi kört på hårt med alla tours hit och dit. Mot kvällen drog vi en sväng på stan och tittade i butiker (shoppade dock inget, score!, speciellt för Linda som vill köpa allt!) och senare var det dags för en tour som heter Saigon by night. Saigon är ju det gamla namnet på Ho Chi Minh som ännu används i folkmun.

Touren började med att två unga tjejer plockade upp oss från hostlet med veporna. De var klädda i fina traditionella vietnamesiska klänningar. Vi fick varsin hjälm och så fick vi hoppa på bak på varsin vespa. Meningen med touren var att visa en annan sida av Ho Chi Minh som många turister inte får se på grund av att dom flesta turisterna bor i distrikt 1 och ofta inte går utanför den. Vi fick bland annat se distrikt 7 som tillsammans med distrikt 1 är de disktrikt där de rika bor. Vi fick också se motsatsen delvis det fattigaste distriktet vilket var distrikt 4. Och det var stor skillnad. När vi kom in i distrikt 7 var det som om vi kom till en helt annan stad. Allt var direkt mycket fräschare och myyyyycket renare. Vi stannade även och åt i disktrikt 8 där vi fick prova på typiska vietnamesiska maträtter som vi inte provat på ännu. Det var trevligt att sitta och prata med tjejerna Trang och Phuco och höra bland annat om hur det är att vara ungdom i Vietnam. Vi åkte vidare till ett annat disktrikt där vi åt efterrätter som var olika puddingar som heter swettofu och flan. Maten och efterrätten var förståss lika god som all annan vietnamesisk mat vi provat på. Det var väldigt trevligt att se staden genom att sitta på en vespa. Tourens längd var 3h och det var värt vartenda öre. Vi betalade 960 000 dong (362kr), vilket är rätt så dyrt men med tanke på vad vi fick uppleva var det helt klart värt det.

Vi traskade på nytt upp till våra sängar och bäddade ner oss för vår (iaf den här gången) sista natten i Saigon. Staden som aldrig sover.

ps Linda tipsar även alla som tänkt åka till Saigon att se filmtriologin Hunger Games innan då distrikten i Saigon lätt kan liknas vid dem i filmerna.