Langkiwi 3

Går ut till piren. De rep utlagda i slingor på asfaltplanen jag undrade över när jag gick här på morgonen får sin förklaring. Det är rullskridskobanan. Ungdomar i varierande åldrar far fram och tillbaka i slingorna. En liten pojke har hjul som lyser i blått när de rullar. Han tappar en nästan tom chipspåse som far iväg i vinden men jagar skrattande ifatt den innan den far ut i havet. Fångar den med perfekt balans. Jag sitter en stund längst ut och tittar på de flimrande ljusen från fartyg och andra uddar längs kustlinjen. Det är stjärnklart så när som på nåt enstaka moln som glider förbi. Vinden friskar på och river upp arga vågor, men det är varmt och känns ändå behagligt. Det är på kvällarna folk går ut. Äter på någon av de otaliga restaurangerna eller shoppar. Mängder av butiker med tämligen likartat utbud. Kläder och sandaler. Samma slags T-shirts, glansiga skjortor och sjalar på alla ställen. Och så butiker med sprit, cigaretter och choklad. Det är tydligen skattefritt här, ungefär som på Åland. En del av konceptet med ön. Men jag ser få som dricker något annat än juice eller te på restaurangerna. Ser ingen som är berusad. Har inte känt något behov att dricka nån alkohol själv. Man tar seden dit man kommer. Köper lite skattefri choklad. Helt värdelöst visar det sig. Hinner smälta innan jag kommer tillbaka till rummet. Mycket barn ute. Det är fredagskväll så de är väl lediga från skolan imorgon.

Ett vattenfall. Ser ut ungefär som vid Ansättsån i Jämtland, fast mindre. Ett vattenfall är naturligtvis en sevärdhet i ett torrt och varmt land även om inte jag blir imponerad. Det är i alla fall vilsamt att sitta vid selet nedanför och höra det stilla strilandet. Klart och friskt vatten men ser ingen fisk, bara torra löv. En klarblå fjäril som fladdrar omkring och små myror är det enda djurliv som syns. Jag reser mig för att gå. Upp för trapporna kommer några som är på gruppresa. Ser ut att vara från Indien eller Pakistan. - Is this it? Did we walk all these stairs to see this?

Far mot Datai, nordöstra udden på ön. Fin sandstrand enligt kartan. Skulle blivit misstänksam när jag såg gatubelysningen och de kortklippta vägrenarna. Där stranden borde vara ligger en nyanlagd golfbana. Visserligen fin men inget ställe att bada på. Vägen fortsätter i serpentinsvängar i uddens sista branta sluttningar. Här är verkligen frodigt. Regnskogen står tät och grön. Skyltar med ödlor och apor på varnar för viltstråk. Den välgörande fukten kan inte bara bero på mannen som står där och vattnar mitt i djungeln? Efter att ha passerat flera bomförsedda avfarter till olika Exclusive Holliday ins slutar så vägen tvärt. PRIVATE PROPERTY står det i versaler på en imponerande stor stängd grind. En vakt tittar misstänksamt ut från sin kur. Irriterad vänder jag och åker tillbaka. Stannar vid en avfart utan skylt men finner bara en skravlig bit strand där plastflaskornas antal överstiger stenarnas. Ska det här vara den allmänna stranden? Irritationen gör att försiktigheten i körningen släpper. Plötsligt är jag uppe i sjuttio. Går bra den här moppen. Fartvinden susar i hjälmen och river i skjortan. Känner mig välgörande dumdristig.

Till sist hittar jag ett avskiljt paradis där jag kan bada i lugn och ro. Torkar i skuggan av ett träd. Sitter på en stock precis lagom urskålad för att sitta skönt och gör lite noteringar i anteckningsboken. Tidvattnet är på väg in, kryper närmare och närmare för varje våg och sanden torkar på tårna. Senare, på väg mot staden passera jag en skola. Det är tydligen skoldag idag ändå, fast det är lördag, Men nu är den i alla fall slut. Barnen har skoluniformer, flickorna knallgula sjalar och mörka klänningar, pojkarna ljusblå skjortor och svarta byxor. Alla går i lydiga rader mot de väntande bussarna.

Ikväll är det marknad. Nightmarket