18/9 Idag sov vi ut riktigt och vaknade halv 11, sen akte vi in till centrum sa Marika kunde posta sitt brev till Camilla och sen gick vi till ett internetcafe dar vi kunde fora over bilder fran minneskortet till usb. Eftersom nastan inget stalle har ett minneskortuttag sa blir det svart att gora det men vi hittade ett stalle antligen. Men jag fick damp pa min dator for att jag inte kunde komma in pa facebook for det kande inte igen datorn. Facebook ar ju det viktigaste i hela varlden! Sa jag bytte dator 7 ganger och till sist kom jag in. Hurra! Synd bara att timmen nastan var slut da. En lyckostund hande sedan, jag hittade tredje boken i Hunger Games triologin pa engelska i en bokaffar. Tvaan slutade jattespannande sa lag och vred mig i oro hela natten over om jag skulle hitta boken eller inte. I ren abstinens tog vi en kopp kaffe och en chokladbit sen.

Till middag gjorde vi faktiskt nat gott for en gangs skull, varrullar (inte lagat fran scratch) och ris med sotsur sas. Riktigt stolta over oss sjalva var vi. Pa kvallen gick vi ut med Lucina och Will och hans kompisar. Nar vi kom till baren sag vi att dom visade Real Madrid - Man City sa istallet for att vara sociala kollade fvi pa fotboll istallet.

19/8 Idag akte vi in till centrum for att kopa en bussbiljett till Dodoma. Pa busstationen var det valdigt hysterskt, folk skrek at oss att deras bussbolag var bast och att vi borde ga at ena eller andra hallet. Sen gick vi bara in pa ett kontor och kopte biljetterna, vi kom pa da att vi hade for lite pengar med oss men dom gick med pa att ta ned priset lite, vi hade tallrackligt med pengar for att ta oss hem iallafall. Dom gick med pa att hamta upp oss vid skolan sa vi skulle slippa aka till busstationen igen. Nar vi kom hem fragade vi Donald om han kunde skjutsa oss till sportbaren for att det var Champions League. Fast han inte gillar fotboll sa gick han med pa det eftersom det var var sista kvall dar. Men eftersom matchen borjade kvart i 10 sa akte han i halvtid, det var ju en skolkvall. Men han hann bjuda oss pa tva shots iallafall. Ena var asgod, typ nan pepparmint grej och kahlua. Efter matchen tog vi en taxi hem.

20/9 Klockan kvart i sex skulle bussen hamta oss sa vi gick upp fem och packade och gick sedan ut till vagen. Osakra pa om dom verkligen skulle plocka upp oss och i sa fall vid vilken grind sprang vi fram och tillbaka langs vagen tills bussen antligen kom. Busschaufforen korde som en galning, den kandes som en flygplansstart och att vi snart skulle lyfta, vilket vi nastan gjorde over alla farthindren. Efter 9 timmar kom vi fram till Dodoma och tog en taxi till ett hostel nasa busstationen. Det var ett hotell som hette typ Christian Council nanting, sa vi fick inte sova i samma rum for dom trodde att vi var ett lesbiskt par. Men vi forsakrade dom om att vi var systrar och dom sag att vi hade samma efternamn sa det var okej sen. Huvudstaden var ingen slaende stad, vi fick ga runt i en hel kvart innan vi fragade efter en restaurang som lag i narheten. (Vi var valdigt hungriga eftersom vi hade suttit pa en buss i 9 timmar och atit en halv macka, sa den dar kvarten kandes som en timme.) Sen gick vi till tagstationen, om man nu kan kalla det en tagstation, och fragade om tag till Kigoma som ligger langst ut i vast i Tanzania. Dom pa kontoret var lite roade av att vi ville aka tag, for det ar ingen som aker tag, ocksa skulle det ta mer an 24 timmar att komma dit. Och ingen visste riktigt nar tiaget kommer. Sa da bestamde vi oss for att aka till det motsatta hallet, mot Dar Es Salaam med ett depastopp i Morogoro som ligger ungefar mittemellan Dodoma och Dar. Till middag blev det en varsin kola och sen gick vi till sangs.

21/9 Idag gick vi upp runt 7 och fick frukost dar vi bodde. En skiva brod och nagra bonor. Mums. Sen bar vi ivag till busstationen for att hitta en buss till Morogoro. Det visade sig vara ganska enkelt, det var ingen hysteri alls dar och den forsta vi fragade visade oss till en buss som var bekvam och till ett bra pris. Och den akte nastan direkt sa vi slapp vanta. I 5 timmar satt jag och stirrade pa mitt baggage utifall att det skulle bli stulet. Men som tur var blev det inte det, och inte Marikas heller. Vi hade kollat upp ett guest house innan pa internet somn lat bra, men nar visa det till taxichaufforerna sa visste ingen var det var. Sa vi korde runt en liten stund och forsokte hitta nat annat, men det fanns mest dyra hotell som vi inte hade rad med. Sen hittade vi Rainbow Inn, ett litet skitstalle om man ska vara arlig, men vi ville bli av med taxin innan det skulle bli alldeles for dyrt sa vi bokade en natt dar. Aven dar hade vi problem med att bo i samma rum, vi ser val lite lesbiska ut antar jag. Men vi lyckades overtala henne ocksa. Resten av dagen gjorde vi inte sa mycket, gick till ett internetcafe, at mat och laste. Men vi kollade upp ett battre hotell som vi bokade de tva andra natterna pa. Dar hade dom tv pa rummet, bra eftersom det var mycket fotboll i helgen. Sa slapp vi ga ut i morkret.

22/9 Idag gick vi upp 7 angelagna om att komma ifran Rainbow Inn och till Hotell California. Sa vi gick bara upp, tog pa oss klader och gick ut. Tyvarr sa skulle inte rummet vara fardigt forran 10 sa vi gick till hotellrestaurangen och at frukost och vantade dar. Sen fick vi antligen vart rum, och langtade efter en varm dusch. Men elen funkade inte och varmvattnet funkar bara om man slar pa den. Sa vi fragde artigt om elen skulle funka snart och han sa ja, men forstod nog inte riktigt vad vi sa. Efter nagra timmar funkade det fortfarande inte och jag gick ut och fragade igen. Da sa han: "Jaha, vill ni ha el? Det kostar extra och ni maste byta rum till den andra byggnaden for det funkar inte har." Sa jag gar tillbaka till Marika och informerar henne och hon stormar ut till den stackars killen i receptionen, rosenrasande. Skriker nagra val valda ord och kommer tillbaka glad och sager att vi far byta rum och till samma pris. Men varmvattnet funkade inte, aja tv:n var viktigast iallafall. Vi tog en varsin dusch och sen kollade vi pa tv stora delar av dagen, men vi tog oss ut for lunch och middag.

24/9 Idag gick vi till ett busskontor och kollade nar bussarna gick till Dar Es Salaam, men dom gick tydligen hela tiden sa det var bara att ga till stationen. Sen tog vi en promenad genom en by, det var mysigt, lite som man hade tankt sig inna att Afrika skulle se ut. Sen tog vi en lunch pa en liten restaurang i byn dar dom inte kunde nan engelska, sa Marika ritade en ko och det hela gick smidigt till.

Vi hade lyckats gora en hel A4 sida med saker som vi skulle kolla upp pa datorn nar vi hittade en sa vi tog 2 timmar i var sa vi skulle hi8nna med hela. Alla utom en klarade vi av och det var vilken farg Robinson-Robban var i robinsonspelet som vi hade hemma som man spelade som fia med knuff. Marika sa att ha var gul men jag ar bombsaker pa att han var gron. Om nagon vet detta eller har mojligheten att kolla upp det skulle det vara fortraffligt. Viktigt! Den eviga aran star pa spel.

25/9 Fats vi inte hade nan tid att passa gick vi upp klockan 7 iallafall for att kunna komma fram till Dar Es Salaam medans det var ljust. Forsta hade vi en het diskussion med receptionisterna om hur mycket vi hade betalat och hur mycket vi skulle betala. Dom hade glomt att skriva upp att halften av sista natten var betald och dom fattade inte vad vi sa. Men Marika tog till sin lena ton igen och vi betalade ratt och sen tog vi en taxi till stationen dar en buss vantade. Resan tog bara 3 timmar sa det var ingen jobbig tur. I Dar Es Salaam tankte vi forst bo en natt i centrum och sen aka till Mafia Island dagen efter, men taxichaufforen sa att man maste forst ta en buss fran en annan stadsdel som ligger 2 timmar bort, till en hamn dar baten gar ifran. Det gar inga batar fran Dar. Sa vi akte direkt till den andra stadsdelen istallet och bodde en natt dar nara busstationen. Dar fanns det absolut ingenting att gora, vi hittade ett biljardbord som vi korde en omgang pa och sa satt vi en timme pa ett internetcafe. Klockan 6 blev det morkt, och det fanns ingen el sa vi satt med varsin ficklampa och korde ultimate slapp pennan. Det vara sa svara kategorier att vi fick avbryta pa nastan alla bokstaver.

26/9 Aven kallad: Den varsta dagen pa hela resan. Vi gick upp kl 5 och var ute 5 over, kopte 4 plattar och 4 bananer och 2 applen att ata till frukost pa bussen. Bussen gick klockan 6, fullpackad, jag satt pa ett sate med ens stang som stack in i ryggen och en odor av svett stack i nasan. Eftersom jag inte hade kunnat ladda ipoden dagen innan sa var den nara pa att lagga av. Bussresan tog ca 3 timmar och nar vi skulle av skulle alla av samtidigt, som om baten skulle ga om en sekund. Folk klattrade over satena och over varandra och man var tvungen att bara hanga med annars hade man val blivit ihjaltrampad. Nar vi val kom av skrev vi upp oss pa en lista som vivtrodde var nan slags batbiljett, men det verkade som om den inte hade nan funktion alls. I 4 timmar vantade vi pa baten (tur att man sprang av bussen) och nar den kom sa oppnade dom biljettluckan, sa alla skulle kopa sin biljett samtidigt, och har vet dom inte vad ko ar for nat. Jag stod kvar vid baggaget och Marika gick fram for att slass om biljetter. Forst stod alla dar och knuffades i en timme, men han i luckan gjorde inget, han satt tillbakalutad pa sin stol. Nar Marika antligen lyckades komma fram och skrika tva biljetter sa fick hon skriva upp oss pa en lista igen. Vi betalade inget och vi fick ingen biljett. Och vi hade ingen aning om nar man kunde ga pa baten och vilken av batarna det var sa vi tog hjalp av en kille dar som kunde engelska. Men vi markte nar vi kunde ga pa, alla skulle ga pa gemensamt pa en liten bro som fick plats med en manniska och man betalade i samma veva. Herregud, trodde aldrig att jag skulle sakna att sta i ko. Nu var det var man for sig sjalv och vi kunde inte langre sta och halla varandra i hand. Nu var det bara pa som gallde sa fick vi se om vi skulle motas pa baten eller inte. Nar jag kom pa hade Marika paxat plats at mig sa vi fick bada sitta. Nu vantade bara en 5 timmars battur. Efter en timmes batfard kom vi ut pa oppet hav och dar fanns en bat dar motorn hade gatt sonder, sa vi bogserade dom iland och dar hoppade passagerarna fran deras bat till varan bat, alla pa samma gang givetvis. Det kandes som att hela baten skulle vicka, men det gjorde den inte, vi fick istallet vara oroliga for att vi skulle sjunka p.g.a overlast i resterande 4 timmar. Medans detta sa blev man svinhungrig ocksa, molnen borjade likna stekta kycklingar och rakor. Framme vid on sen sa kunde inte baten aka anda till land sa sma kanoter typ akte ut och hamtade oss i lass. Som tur var kom dom tva i taget pa bada sidorna sa vi inte skulle valta omkull. Jag och Marika kom pa samma bat iallafall, men nara-doden-upplevelse nar man skulle i kanoten som var tva meter ner. Jag hangde i ett rep samtidigt som jag hangde i en man som hjalpte mig att ramla ner i kanoten. Alla skrattade at mig, men eftersom jag alskar uppmarksamhet och bryr mig inte om jag gor bort mig infor folk sa gjorde det mig inget. Det var en valsignelse att komma iland. Dar tog vi en tuk-tuk till ett hotell vi hade kollat upp pa internet. Nar vi kom dit sa fick vi reda pa att det var mycket dyrare an vad vi hade vantat oss, det kostade 35 dollar medn det borjade bli morkt och vi visste inget annat stalle sa vi tog en natt dar. Hungriga som fan bestallde vi middag dar och vi fick reda pa efterat att det skulle ga pa 15 dollar i var, redan nastan panka fick vi panik for vi ska ju komma darifran ocksa. Vilken javla dag...

27/9 Frukosten ingick iallafall, sa vi slickade rent tallrikarna och sen akte vi och forsokte hitta nagot billigare stalle att bo pa. Men forst akte vi till banken. Som inte tog emot utlandska kort, varken i automaten eller inne pa kontoret. Men vi hade lite dollar som vi kunde vaxla. Vi hittade ett fint hotell som var billigare och agaren dar hjalpte oss genom att sanka priset sa vi skulle kunna komma darifran.

Vi gick ner till stranden, men det var lagvatten sa havet var typ 200 meter ut, sa det blev ine sa mycket bada. Det blev valdigt varmt sa vi gick upp igen, hotellet lag en lang och jobbig trappa upp dar man fick veta att man levde. Vi satte oss pa restaurangen med en vacker utsikt over havet och laste. Den har dagen var bara till for att ta igen sig efter gardagen. En valdigt skon dag ma jag saga. Pa eftermiddagen hade vattnet tagit in dom dar 200 metrarna och var precis vid trappan nastan sa nu kunde vi bada. Det var underbart. Varmt och skont. Elen pa hela on hade forsvunnit sa pa kvallen satt vi med flera lyktor och at middag, det var jattemysigt men utanfor los manen upp ganska mycket sa vi hittade hem utan lyktorna.

28/9 Idag kom Marika med den basta iden pa lange, att vi flyger till Dar Es Salaam istallet for att ateruppleva den hemska batresan. Anledningen till att vi inte flog dit var for att det kostar 110 dollar per person. Men nu hade vi trottnat pa alla bussar och batar som innebar panik sa det var vart att flyga, ocksa istallet for att aka buss till Malawi som vi hade tankt och sen buss till Zambia och ner till Livingstone sa flyger vi direkt till Livingstone. Vi har gjort vart med bussarna tycker vi. Det var nu agaren till hotellet hjalpte oss att fixa sa vi kunde betala for flyget efter vi hade landat eftersom vi inte hade nagra pengar. En sannolik hjalte.

Efter frukosten gick vi langs stranden in till centrum for att hitta ett internetcafe, klockan var bara 10 men redan var det gorvarmt och vi borjade bli irreterade. Vi blev lite upplyftna av att vi hittade en sjostjarna som vi raddade genom att lagga tillbaka i havet. Tror vi iallafall, den kan ha varit dod redan. Framme vi internetcafet kom vi pa att elen inte funkade och vi lunkade hem igen. Vi friskade upp oss med en varsin kokosnot, och sen lite pommes frites till lunch. Sen sov jag en liten stund medans Marika laste och mer spannande an sa var inte dagen. Vi byggde lite batar som vi satte i en a som gick ner till havet, det roade vi oss med i en timme ungefar. Efter en fin solnedgang at vi middag pa samma vis som igar.

29/9 Efter en djavulsk resa till Mafia Island lamnar vi on efter bara 3 dagar. Det var dyrare an vi trodde sa vi har inte rad att stanna kvar langre. Sa vi at frukost och och sen gick vi till flygplatsen, som mer eller mindre var ett skjul. Charmigt skulle vissa kalla det. 2 timmar efter utsatt tid kom flygplanet, ett sant dar litet plan for 12 passagerare. Det var riktigt coolt, har aldrig akt ett sant forut. 5 minuter efter vi hade gatt pa sa akte vi, ingen vantan dar inte. En aning skakig lyftning, berodde nog mest pa att det var en bana av grus och man kanner nog av den lite mer eftersom det inte var ett jumbojett vi satt i precis. Det var en vacker flygning over oar och hav som tog en halvtimme ungefar. Sa det tog ca 13 timmar att aka till Mafia Island och en halvtimme att komma darifran till samma utgangspunkt. Eftersom vi skulle betala nar vi hade landat sa stod en man dar nar vi gick av med skylten: ELICKSON. Det var vi. Sa vi akte med honom, tog ut pengar som vi gav och sen akte vi till vart hotell, YMCA i centrala Dar Es Salaam. Dar bokade vi 4 natter och sen gick vi ut och hittade en tv dar vi kollade pa Man United - Tottenham.