Hej!2½ dag har vi nu tillbringat i Ho Chi Minh eller som dom flesta här fortfarande säger, Saigon. En enorm stad med fruktansvärt många mopeder och bilar. Efter en timme på stan måste man gå in på t.ex en pub eller café för att vila öronen och lungorna för allt oväsen och avgaser. I den här staden bor det fler människor än vad det gör i hela Sverige . Vi har i alla fall vandrat runt här nu i 2 dagar och känner oss ganska klara med storstaden Saigon. Skillnaden är enorm mot huvudstaden Hanoi i norr . Saigon är som vilken storstad som helst fast mycket intensivare trafik. Här nere har de kommit betydligt längre i utvecklingen vad det gäller det mesta. Men man kan även här stöta på vissa kvarter som påminner om Hanoi. Igår var vi på krigsförbrytar museet och tittade på allt otäckt som hände här på 60 o 70 talet. Vi har konstaterat att amerikanska turister finns det inte många här i Vietnam. De brukar man alltid stöta på överallt när man är ute och reser men här syns dom inte till. Misstänker kanske att de inte har mage att komma hit efter allt elände de ställde till med i kriget. Har frågat en del vietnameser vad dom tycker om USA och dom flesta säger att dom hatar dom fast samtidigt så vill dom gå vidare och förlåta. Det som har skett har skett. Det är ett tåligt folk som har fått utstå många år med krig . Men är idag mycket stolta över sitt land och är glada att turisterna har hittat hit. Synd bara att de inte kan hålla rent runt omkring sig. På vissa ställen, speciellt på landsbygden ligger så otroligt mycket skräp efter vägarna så man häpnar. Synd på ett så vackert land. I städerna fungerar det så att var och en som har butik sopar ut allt skräp till rännstenen och sen kommer det sopgubbar o sopgummor med en liten vagn och kvast och sopar upp skräpet. Detta sköts fortfarande manuellt här i 9 miljoner staden Saigon. Idag har vi gjort en utflykt till Cu Chi tunnlarna som sträcker sig ända från Saigon till Kambodjanska gränsen. Ett tunnelsystem som är över 25 mil långt. Där gömde sig och bodde FNL-gerillan i flera år och gjorde det mycket besvärligt för fienden som inte riktigt förstod hur alla tunnlar var sammanbyggda. Vi fick krypa ner i ett hål i marken och sedan mer eller mindre krypa fram 100m ca 3 meter under jorden. Tunnlarna kan liknas vid ett gigantiskt myrbo. Intressant men otäckt. Inget för en lång nordbo. Dan Halvardsson, tänk inte ens tanken om du kommer till Saigon :-)) Nu återstår bara att packa säcken igen för i morgon går flyget till Phu Quoc. Ska bli skönt att vila öron och lungor på en ö långt från storstadens heta puls.