PUUH! I skrivande stund sitter vi visserligen i en varm och fuktig lounge pa Hostel Quetzal, men resan dit gick allt direkt smort.

8e januari var dagen vi skulle flyga via London till Dallas och via Dallas till Cancun pa Yucatanhalvon i Mexico. Redan i Sverige borjade det strula tack vare att vi drabbades av JORDENS snokaos. Planet fick sno och is pa sina stackars vingar och det skulle tydligen ta ett tag innan vi kunde lyfta. "Det gor inget, vi har gott om tid pa Heathrow" tankte vi, kanske nagot naivt. Planet lyfte 1,5 timme for sent vilket gjorde att vi missade var anslutningsflight till Dallas. Happ, det var ju trist. Men vi var glada och nojda anda for vi fick ett par matkuponger sa vi kunde ga och ata pa Gordon Ramseys "Plane Food". Inte fy skam det inte!

Vara ombokade biljetter skulle istallet for Dallas ta oss till New York, dar vi sedermera skulle ta ett senare flyg till Cancun. Det verkade inte vara nagra problem, tyckte vi. Efter ett par timmar pa Heathrow hoppade vi pa New York-planet och forvantansfulla satte vi oss langst bak i kabinen och vantade spant pa att planet skulle lyfta. Vi rullade ut pa startbanen. Sen kom meddelandet fran kaptenen "Vi har glomt en passagerare vid gaten, sa vi maste aka tillbaka". Ja, jo, det later rimligt. Men kunde val inte ta sa lang tid? Val vid gaten kom nasta meddelande fran kaptenen "Vi maste tanka eftersom vi har forlorat sa mycket bransle". Jaha... verkar skrammande. 2 timmar efter utsatt avgangstid tog vi sats mot New York. Klart att vi missade aven denna anslutning. Nar vi blev framme fick vi reda pa att det var omojligt for oss att hinna med flyget, och istallet blev vi forslade till JFK hotel belagen i narheten av JFK Airport. Vid det har laget var vi maktigt trotta efter minimalt med somn och maximalt med stress, sa en skon sang pa ett trevligt hotell var anda valkommet.

Morgonen efter var hotellvistelse i New York stallde vi alarmklockan pa 03.30. Somndruckna men glada satte vi oss i var shuttle bus som skulle ta oss till den ratta terminalen. 4 timmar senare var vi framme i Cancun dar en chauffor glatt stod och vinkade at oss med vara namn pa en skylt. "HANS HARRYSON, LOUISE FRIBERGER". Den trevliga mexicanaren korde oss inte allfor lugnt och forsiktigt till vart boende i Cancun, Hostel Quetzal. Aven dar verkade vi vara efterlangtade och vi blev visade till vart rum. Ingen lyxsvit direkt, men valdigt mysigt rum med harligt sovloft med himmelsang, och toalett under bar himmel.

Vara 2 dagar i Cancun har vi spenderat mestadels pa vit sandstrand (se bild). Vi har hangt med en skon snubbe fran Sao Paolo och en ginger kid fran London (aven han rattsa skon). Bilden till inlagget ar tagen pa Isla Mujeres, pa ons norra del dar stranderna var som finast. Dar har vi hangt hela dagen och slirat omkring i en skon golfbil och druckit Coronas (fler bilder utlovas nar uppkopplingen far hogre fart). Livet har definitivt varit samre!

Nu vankas kvallsmat ute i tradgarden. Bade jag och Louise gissar pa nagon form av tacos - i princip det enda vi hittills har atit!

Ma gott mina vanner, vi skrivs snart igen!
Louise och Kristoffer genom Kristoffer