Nu har solen gjort sitt och till skillnad fran de forsta dagarna nar vara vita vinterhudar blandade lokalbefolkningen sa smalter vi in. Nar det galler saker som smalter sa ar vi bade besvikna pa den Australiensiska glassen som ser betydligt godare ut an den smakar. Andra saker som smalter ar Melbourneborna, atminstone forra veckan da det var over 40 grader i staden. Men da var vi fortfarande kvar i Apollo Bay dar Karolina red hast pa en ranch som var omgiven av trotta Koalor i vart och varannat trad. Tack vare hastridningen fick vi kontakt med en lokal guide som korde oss i sin Jeep for en billig penning. Annars ar det bil som galler om man vill ta sig nagonstans i detta land.

Sedan ett par dagar ar vi i Melbourne, boende pa hostelet "The Nunnery". Vill man ta sig nagon stans i staden sa ar det sparvagn, eller som det heter har "Tram" som gallar. De senaste dagarna har vi tramsat runt och upplevt bade det ena och andra. Vi agnade nasten en hel dag pa Melbourne Zoo. Darmed har vi numera kunskap om Wombats (forvaxta mullvadar) sovvanor, giraffers och strutsars vanskap, markattors nyfikenhet och en hel rad andra gynnares beteende.

Australiensare omhuldar sin cricket och vi ville darfor passa pa att se en match. Bland "pa-gang-i-Melbourne"-aktiviteterna fanns till var lycka en cricketmatch i nagot slags delstatsmasterskap mellan Victoria och South Australia. Vi begav oss dit och fann att biljetten dessutom kostade noll om man hade ett tramskort. Lyckliga over detta misstankte vi inte att intresset for matchen kanske inte var sa stort. Nar vi kom in pa arenan, Melbourne Cricket Ground, visade det sig att vi var tva av kanske 200 askadare. Arenan har en kapacitet pa 100 000. Matchen startade och vi forsokte sa gott vi kunde forsta vad det sysslade med i denna sofistikerade form av brannboll. Det gick hyfsat, forutom att vi rakade klappa nar South Australia gjorde nagot bra (Melbourne ligger i Victoria). Efter 45 minuters cricket-tittande gick vi hem. Pa lordag ska vi pa "horseracing", en annan Australiensisk angelagenhet. Da ska vi engagera oss mer och satta vara respengar pa en hast som tranas av Freedman (vi fick tips av lokalbefolkningen).

Senare samma kvall packade vi en pase med filtar och tramsade ivag till "Botanic Garden" dar det var "Moonlight cinema", alltsa utomhusbio pa en jattestor uppblasbar bioduk med Melbournes natthimmel som tak, faglar som flog flog genom projektorns ljusstrale och en massa manniskor pa en sluttning utrustade med picknik-korgar och "bean-bags" (att sitta pa, inte att ata).

Kram fran Bjorn och Karolina