Hejsan svejsan allihopa, här sitter man en tidig måndagsmorgon och ska tänka tillbaka på vad man har haft för sig den senaste tiden. Tyvärr är det mesta av den tiden ett enda stort mörker, men det finns ljusglimtar också.

Efter att haft en fantastisk Anzac day påbörjades slutspurten á la grande med Kexjobbet, (kandidatexamensarbetet). Dessa dagar tillbringades på ett väldigt identiskt vis. Dagen började klockan 8 då jag gick upp, drog i mig en lugn skön frukost och spatserade runt i närområdet i en halvtimme. När jag återvände till lägenheten var Eric igång med sin frukost och vi hade ett kort frukostmöte om vad vi borde göra. Detta möte genomfördes ofta med maximalt ett fåtal meningar och en trött nick. Sara höll sig tyvärr inne på sitt rum då hon fortfarande var väldigt sjuk...

Dagen fortskred med arbete, arbete och arbete. Vad gjorde vi då? Jo i början satte vi upp den frågeställning vi ville ha svar på och vilka mål vi skulle uppnå, därefter gick vi igenom och skrev om vad som tidigare gjorts inom området. Efter detta gjorde vi en modell och då insåg vi vilka brister vi hade och gjorde om de två första stegen. Tre -fyra dagar innan deadline (dvs alldeles för kort tid) genomförde vi de beräkningar vi hade satt upp och började analysera resultaten. Två dagar kvar och vi påbörjade på våran diskussion i rapporten, den antagligen viktigaste delen i hela verket... 24 h kvar hittar Eric ett slarvfel i våran MATLAB-kod och alla resultat var alltså felaktiga. Vi hade angett kalkylräntan i de ekonomiska beräkningarna i promille istället för procent... 1 h kvar och vi lämnar in arbetet, med så att säga god marginal.

För att fortsätta med de dagliga rutinerna så vid lunchtid tog jag och Eric våran dagliga promenad ner till stranden, köpte en mjukglass på McDonalds (de kostar typ gratis, 30 cent). Efter att ha ätit upp började vi deppa då dagens höjdpunkt var över och vi återvände hem. Sedan jobbade vi till 1200 varje natt och ibland längre. Till slut hade vi jobbat den rätta mängden timmar som kursen anger, men lite fel distrubierat.

Under dagarna så provade vi också att baka bananbröd med lyckat resultat. Svingott. Bananbröd är något väldigt typiskt här nere. Skulle säga att det är Australienarenas kanelbulle. I dag ska vi göra våran tredje batch med lite speciella metoder, vi får se om den blir ännu bättre. Under dessa veckorna så försökte vi locka över Tone och Lotta till oss på fika. Lotta var ju hon som åkte med oss till NZ, och de bor 5 minuter bort. Det gick sådär. Under fyra kvällar i rad erbjöd vi dem bananbröd. Efter vi lämnat in arbetet gick jag och Eric ner och köpte mjölk och Kaluha och blandade snyggt ihop en White Russian. Vi skickade sms till tjejerna och den här gången fick vi svaret "kommer om 15!". Trevligt!

Dock fanns andra som uppskattade vårat bakverk. En dag när vi skulle ut på våran dagliga promenad stoppade våran granne oss med frågan "Vad är det som luktar så fantastiskt??". Sedan hade vi tre grabbar en riktigt trevlig fikastund i nån timme.

Vi tog en paus under hetsen också. Vi åkte in till IMAX i Darling Harbour. De påstår sig ha världens största bioduk och den var stor. Vad ska man kolla på där om inte Iron man 3 i 3D. En grymt häftig upplevelse och en fantastiskt bra film!

Fredagen innan inlämning hade vi mycket passande vårat mid-term exam i macroeknomi och den hade vi inte mycket tid att plugga på. Vi valde att bara plugga på fredagen och hoppas på att det skulle räcka. Vägen in till skolan blev ytterst stressig då den kommunala trafiken är sämst här. Två bussar valde att inte komma och vi hann in på tentan med 2 minuters marginal, bara för att vi sprang från tågstationen. Sara som hostade alldeles för mycket hann tyvärr inte, men hon gick ändå från tentan långt före mig och verkar inte haft några bekymmer, så det var ju bra! Själv hade jag väldiga problem. Jag har inte riktigt fått in tänket och var tvungen att verkligen tänka igenom allt väldigt noggrant.

Under veckorna har Malin, (henne måste vi ha pratat om tidigare, råskön tjej som vi hänger väldigt mycket med), taggat att åka i väg till vildmarken. Under dessa veckor har jag och Eric sagt att det är klart vi ska göra det men inte tagit tag i det då vi har haft ett KEX på halsen. Jag återkommer till detta.

Jag har fortfarande inte nämnt allt som hänt under veckorna med stress. Veckan innan inlämningen var det ju Valborg. Valborg borde firas vilket ett starkt gäng Lundianer och Uppsalastudenter styrde. Som tur var i Bondi och jag och Eric hängde på över en öl. Dock inte mer. Valborg var dock mer än så, det var uppenbarligen en utmärkt långhelg om man vill ha semester i Sverige, vilket våran handledare ville ha. Vi mailade honom torsdagen innan Valborg med en drös frågor och önskan om Skypemöte och fick svar att han ska bort över Valborg, thats it. Vi mailar honom 2a maj med allt nytt och nya frågor och önskan om möte. Vi får svar måndagen den 6e maj, dvs dagen innan inlämningen, "Tja grabbar, hinner inte läsa igenom det nu, men vi kan väl ha möte på onsdag?". Jepp, han hade alltså ingen koll på att vi hade våran deadline på tisdagen. Fanns ingen anledning till att bli sur utan vi skrattade åt det. Dock blir man avundsjuk på de andra studenterna, hans brist i engagemang kommer ju avspeglas i vårat betyg...

Onsdagen, dvs dagen efter inlämningen av Kexet lämnade jag in mitt sista blogginlägg i learning in outdoor kursen och nu är den finito. Tråkigt. Det var en bra och rolig kurs som jag verkligen kommer rekommendera för de andra som ska hit. På kvällen gick jag och Eric ut i Bondi till Canteen, ett av ställena här som är lite mer chillhäng. Här träffade vi några danskor som pluggar på universitetet och vi hade en trevlig kväll. Kul när man stöter på bekanta sådär.

Torsdagen hade vi sett fram emot länge. När det var Valborg hade jag snackat med några andra sköna tjejer, (jag vet, mycket tjejer överallt, men de flesta bytisarna är tjejer...), som inte heller deltog i Valborg om att vi borde ta revansch. Vilket vi gjorde med råge. Det blev the Ivy. En världskänd nattklubb som har 4 våningar och där den översta är en terrass med en varm pool i mitten. Jag, Eric och de tre tjejerna drog dit och hade en väldigt kul natt där vi sprang in i väldigt många bytisar från Learning kursen. Klubben var mer än så. För sedan mina tre lumpenpolare varit i Sydney har de pratat om det här stället, och nu fick jag äntligen komma dit, viktigt!

På Fredagskvällen blev det rugby på universitetet. Universitetslaget spelade mot något lag och spöade skiten ur dem. Vi försökte förstå reglerna och vara med i matchen men det gick sådär. Vi hade trevligt vi som var där, vilket var det viktigaste. Så nu har man sett det också, check.

Efter matchen insåg vi att vi skulle åka iväg tidigt dagen efter på den tidigare nämnda hajken. Malin skickade ut lite sporadisk information och vi tog oss mot Kmart för att inhandla tält med mera. Kmart var stängt och vi tog oss dit lördagsmorgonen istället. Vi köpte en presenning och ett tält, sovsäckar och liggunderlag. Vi berättade inte för de andra om tältet. Vi hamnade i en hyrbil och började ta oss söderut mot Jervis Bay. Efter en lång stund med mys i bilen kom vi fram till en sliten camping med en mystisk man som drev den. Malin och Melissa ansåg att han var av karaktären "yxmördare". Vi smällde upp våran presenning och oron i deras ögon var obetalbar. Melissa hade fått tagit del av hemligheten och spelade med på ett mycket övertygande sätt. Väl spenderade 7 dollar. När jag försökte lugna dem med att jag snackat med Kylie och hon sagt att det var lugnt blev de nästan mer oroliga. Lättade till tusen blev de när vi spände upp tältet.

Vi grillade en fantastiskt god middag, spelade gitarr framför en lägereld och hade en mycket mysig kväll. Jag hade en lång diskussion med Malin och Melissa angående val av master. Det är nämligen så att jag måste välja master inom några dagar och de hjälpte mig med att fråga mig massor av saker och hur jag värdesatte dessa. Ekonomer vet inte mycket om de detaljer som ingår i mina val men det var skönt att prata med någon helt opartisk om det. Eric och Sara har ju båda varit inne på att gå en rent matematisk inriktning.

Morgonen efter tog vi oss till Hyams Beach som var helt kritvit. Vintern har tagit grepp om landet och vi hade bara 25 grader på stranden och kunde sola utan solskyddsfaktor. På stranden lekte vi leken gris med en halvfull vattenflaska och vi badade. Ända fram tills lunch då vi provade en underbar fish 'n' chips. Tim, Malin, Eric och Melissa somnade på en gräsplätt och jag spatserade vid havet och tog mitt beslut. I höst kommer jag påbörja mastern i Marina system med inriktning management. Spännande.

Ungefär här tog helgens äventyr slut och vi tog oss tillbaka till Sydney. Nu sitter jag här morgonen efter och njuter. Hoppas ni har det bra där hemma!

På återhörande

Johan