Regniga halsningar fran Ubud, Bali,

Monsunregnet har nu natt hit och igar sag det ut nastan som hemma: osregn och tunga morka moln over hela Bali. Jag var nastan pa vag att boka biljett vidare till Singapore. Men sen hittade jag ett trevligt rum for 18 dollar hos en balinesisk konstnarsfamilj och beslutade att ge Bali fem dagar till. Bali ar en mycket marklig plats. Man lullas liksom in i nagon slags bekymmersloshet har. Efter 10 dagar har min hjarna gett upp alla forsok att forsta platsen. Man vet inte langre vad ar det for veckodag, vem man ar och var man kommer ifran. De har en valdigt soft repetetiv musik (paminner starkt om Hawajiansk) overallt i affarer, restauranger och hotellen. Den har so otroligt avslappnande effekt pa mig. Det gar liksom inte att stressa upp sig. Laste i en balitidning igar att regeringen ville att alla stressade vasterlanningar borde styras hit.

Balineser pastar sig ha flytt hit fran Indien. De utovar ocksa hinduism. Men de ar inte alls lika indier och religionen ar ocksa ett mix av allt mojligt. De offrar till olika gudar tre ganger om dan. Det ligger offerings overallt pa trappor vid trad, i bilar, utanfor varje hotellrum osv. Varje hem i Bali har ett tempel eller altare. De kan vara olika stora beroende pa hur formogna folk ar. Ceremonierna ar ocksa en daglig syn.

Det kanns faktiskt mest som Polynesien har. Folk ar so "coola". Jag har faktiskt inte sett nan som har varit arg. Kvinnorna ar helt bedarande gulliga. Pa landsbyggden gar nagra fortfarande barbrostade. Jag var valdigt overraskad. Man ar forstas macho men inte alls jobbiga pa nagot satt. Alla overallt aven pa gatan fragar en hela tiden var man ar ifran och var man bor och hur lange stannar man. Och det ar inte av nyfikenhet. Det ar viktigt for de att veta vad alla befinner sig. Da kanner de sig trygga.

Jag har antligen hittat god mat. Den fanns ju inte alls pa restaurangerna utan pa de superbilliga gatukok dar du far hemlagad mat for en dollar. Pa restaurangerna kostar det ar ju ungefar som hemma. Det ar valdigt lite turister har just nu och det bekymrar ju sa klart de som lever pa dem.

For nagra dagar sedan fick jag en intensiv hemlangtan men det gick over. Det gar forvanande latt for mig att vara ensam har. Jag traffar en hel del vasterlanningar lite har och dar och sa forstas lokalbefolkningen som ar valdigt sociala. Jag har akt flera turer med min chauffor och sett nastan halva Bali. Det ar otroligt hur manga olika landskap som finns pa denna inte sa stora on. Jag har tagit massor med foton. Det ar roligt med en bra kamera. Nar jag kommer hem sa bli det nog en hel del fotokurser for min del. Igar var vi pa Lovina beach i norra Bali men havet nu ar orologt och inte rent pga regnet. Beachen var ode och alla hotell star tomma.

Idag var det en "hot stone" massage for 90 spann. Varmt rekomenderas. En sak forstar jag inte varfor kommer ni inte hit under julledigheten. Det ar ju mycket trevligare att vara har an att sitta hemma, ata och glo pa TV.

Balineser ar sanna konstnarer. Man blir ju helt lyrisk over alla vackra portar, tempel, mobler, hantverk, tradgardar, utsmyckningar mmm. Speciellt Ubud verkar vara ett centrum for den estetiska traditionen. Glomde att saga att jag var pa teater i forrgar och sag en traditionell balinesisk dansforestallning. Mycket guld och nagot skranigt musik men fint var det. Mannen hamrade med ratt so stora hammare pa (xilofoner?) och bankade pa trummor. Det sag lite roligt ut.

Kram pa er allihopa