Hallå! Asta här!
Kan meddela till alla som följer mina krämpor att allt är mycket bättre. Kan tugga normalt på båda sidorna nu och har inte alls lika mycket snuva längre. Livet uppe i bergen börjar ta ut sin rätt, vi har börjat gå långsammare, bli stressade när vi har två saker inplanerade och vaknar vid sju varje morgon - innan väckarklockan ringt. Men vi klagar inte! Vi får ju mata pandor varje dag. Kan ju inte tala för Elin; men hemlängtan gör sig påmind mer ofta än sällan nu när vi verkligen börjar närma oss. Har även insett att jag antagligen kommer att behöva checka in en extra väska på vägen hem. Har redan 18 kilo liksom... Hehe. Men det är inget stort problem.

Vi hörs snart igen! Lägger upp så mycket bilder jag kan men internet vill inte alltid samarbeta...

Puss från mej!