Idag började dagen vi fasat över, upp i ottan 4:45 för att samlas vid mötesplatsen vid 5:30. Tog lite tid i receptionen när vi checkade ut så vi fick knata på rätt bra. Helt i onödan visade det sig då bussen var 20 min sen. När vi väntade på bussen hann vi bekanta oss med övriga vandrare. Det var två bröder från Boston, ett nygift par från Chicago, ett par från Kalifornien, ett äldre par från Kanada och tre tjejer från Irland, totalt var vi 13 st.

När bussen äntligen kom var den iskall och vi som hade räknat med att sova lite kunde tänka om, det var kallt och skumpigt. Efter cirka 20 min stannade vi för att plocka upp våra 17 bärare och en kock. Sen fortsatte vi vidare i ungefär en timma innan vi stannade för frukost. I den lilla byn såg vi en byggnad där man kunde köpa tågbiljetter, vi började genast prata om att köpa en tågbiljett istället till Machu Picchu. Vi hade en mycket bra idé om att skicka våra väskor med bärarna och låta de fotografera vandringen. Detta resulterade i ett långt och tårdrypande skrattanfall, vi var kanske lite trötta. Restaurangen vi åt frukost på var iskall så vi satt och småhuttrade medan vi drack coca té och åt äggröra och lite halvtorra mackor.

Efter frukost åkte vi vidare till starten på inkaleden. Där fick vi våra vandringastavar, köpte på oss extra regnponchos och gick på toa. Sen var det dags för passkontroll och det traditionella fotografiet under "inkaledsskylten".

Det var stålande fint väder och vandringen började lite lätt. Vi gick och småsnackade lite med våra nya Bostonvänner, Glenn och Brian. Det var några inkaruiner på vägen och våran guide Flavio berättade lite historia om området och byggnaderna.

Sen började det lite lätt uppför och vi fick känna på uppförsbackarna i samband med höjden, jobbigt! Och detta skulle ändå vara en av de lättare dagarna.

Nästa stopp var vid ännu en ruin där vi kunde gå runt och titta, det var också fika time. Utsikten därifrån var jättefin, därifrån kunde man även se ner till en annan inkaruin. Vi gick runt och spekulerade i vad ändamålen var för de olika rummen i ruinen.

Sen fortsatte vandringen fram till lunch, sen lunch vid tvåtiden och vi var superhungriga. På lunchstället hade bärarna satt upp ett tält och kocken hade lagat en trerätters lunch. Alla i gruppen fick även en liten skål med vatten där vi kunde tvätta händerna. Maten var riktigt bra och vi var något förundrade över hur kocken lyckades få till maten så bra.

Efter ännu en stunds vandring stannade vi för att våra bärare skulle väga väskorna de bar på, de fick inte väga över 20 kilo. Här fanns även möjlighet att få ännu en stämpel i passet. När vi fortsatte övergick det strålande vädret till lätt duggregn som snabbt tilltog. Det var bara att dra på sig regnjacka och regnponcho.

Vi fortsatte att gå i regnet till femtiden då vi nådde campet. Bärarna hade redan slagit upp alla tält när vi kom dit och utanför tälten hade de placerat en skål med vatten så att vi skulle kunna tvätta av oss.

Innan middag och innan solljuset försvann såg vi till att fixa iordning oss och fixa i tältet inför kvällen. Kvällen skulle bli tidig, vi skulle lägga oss vid 8 eftersom vi skulle upp vid 5 på morgonen.

Middagen började med popcorn och snacks och té. Sen var det dags för trerätters igen. Vi hade fått råd om att inte äta för mycket till middag då matsmältningen inte var den bästa om man inte var van vid den höga höjden.

Det mörknade på rätt snabbt så efter middag var det egentligen bara att gå och lägga sig. Med pannlampor på letade vi oss bort till toan som bestod utav ett hål i marken!

I tältet drog vi på oss underställ och tjocka strumpor, småpratade lite med Bostongrabbarna brevid och sjöng en svensk godnattvisa för dom. Lite jobbigt att ha pannlampor på för vi bländade varann konstant när vi pratade med varann, inte lätt det där. Vi låg och fnittrade i tältet och kände oss som tioåringar som sov i tält för första gången. Tillslut somnade vi något utmattade på våra hårda liggunderlag och i våra fuktiga sovsäckar.