Magnus glömde skriva en viktig händelse i senaste inlägget! Hungriga som djur gick vi runt och letade efter en restaurang i Havanna efter resan från Panama, vi hade inte ätit på hela dagen. Tillslut hittade vi äntligen en restaurang, och beställde in "pork chop" med matbananer, ris och sallad. Till maten var vi såklart tvugna att ta en av de kubanska ölarna, "cristal". När maten väl kommer ser jag direkt att det inte är fläsk, det är kycklingfilé. Magnus var dock helt övertygad om att det var fläsk (för det hade vi ju minsann beställt). Han åt och mumsade i sig precis allting och sa att det var bland det godaste han ätit på länge, och att han var helt säker på att det var fläsk på grund av smak och konsistens. För mig såg det ut och smakade bara kyckling. Sen kom notan, och vad står det... pollo! Jag skrattade så jag nästan dog! Antagligen trodde de vi sa pollo och inte pork när vi beställde, eller så hade de inget fläsk och tänkte att det säkert går bra ändå, och det gjorde det ju! Ska bli skönt att kunna äta annat än rött kött hemma hädanefter... ; )

Nu har vi lämnat storstaden och begett oss till den kubanska landsbygden och Viñales.
Hit åkte vi med "taxi colectivo", det smidigaste sättet att resa på Kuba, från dörr till dörr och kostar inte mycket mer än den lokala bussen. De samlar ihop personer som ska till samma ställe i en bil eller minibuss, man vet aldrig vad det är för typ av transport förrän den kommer och hämtar. Den här gången blev det en ljusblå Chevrolet från 1958. Den gick tyvärr inte lika fort som nyare bilar, och resan som med min lilla toyota skulle ta ca 2,5 h tog istället 4 timmar (visserligen med ett snabbt stopp för att tanka och gå på toa för de som ville).

Man märker att man är på den kubanska landsbygden när bilarna sakta byts ut allt mer mot hästar och oxar, ja de rider och åker vagn även på motorvägen.
Ju närmare Viñales man kommer desto grönare och bergigare omgivningar blir det. Det är verkligen en idyll, och så otroligt mysigt!

När vi väl kom fram till byn (äntligen!) blev vi körda till ett ställe där någon äldre herre skulle förklara hur de gör cigarrer, kaffe osv (det vill säga, försöka sälja på oss grejerna). Jag var hungrig och redan irriterad över att vi var 1,5 timma sena. Så jag pratade med chauffören och sa att jag gärna åker till vårt "casa" direkt, och att detta inte var något som vi hört om skulle ingå i taxiresan. Det blev dock ändå att vi stannade, och aja, efter ca 30 minuter kunde vi äntligen åka efter att varken ha smakat cigarr, rom eller honung... haha.

Vårt Casa Dra. Maria Luísa visade sig även detta vara otroligt fint och fräscht. Det hade aircondition och kaklat badrum (sist jag var i Viñales bodde vi på ett ställe där det såg ut som duschen var uppsatt med elledningar, så vi vågade knappt duscha till en början).
Maria Luísa är en mysig och otroligt hjälpsam äldre knubbig dam, och casat ligger ganska centralt på huvudgatan i byn med utsikt ut över "bergen". Åker ni någon gång till Viñales rekommenderar jag er att bo där!

Efter en rejäl och välbehövlig lunch blev vi upphämtade av en man i cowboyhatt med häst och vagn. Turen gick till Viñalesdalen där vi sedan vandrade bland bergen, som tydligen inte är berg utan "montes", tobaksfält och andra odlingar, och till en grotta "cueva silencio". Vi stannade även för att få information om tobaken, kaffet, rom och honungen och hur det görs, och fick även prova. Vandringen tog ungefär 3 timmar.
När vi kom tillbaka till byn hade den förvandlats till en stor fest på gatan, med hög musik och små stånd där folk sålde drinkar. Yes tänkte jag!

Efter att ha duschat och gjort oss i ordning drog vi ner till "stan". Beställde in öl och en varsin drink medan vi väntade på maten. Jag beställde pizza, men fick in en deg med smält ost, så vidrigt att jag inte ens kunde äta upp. Däremot hittade jag en majskolv jag köpte vid ett gatustånd, mums!
Efter ytterligare någon öl hamnade vi sedan bland alla glada människor och svängde våra lurviga i takt med salsan, reggaeton, merenguen ja ni fattar! Kubanerna är otroligt härliga människor! Vi hamnade i en liten grupp där en kille lärde ut grundstegen i salsa, så roligt!

På natten vaknade jag med jätteont i magen, helvete tänkte jag, och sedan drog det igång. Matförgiftning, av vad vet jag inte. Taxi colectivon vi hade bokat kl 07:30 var bara att ställa in, och vi fick boka en natt till hos Maria Luísa.

Nu mår jag äntligen lite bättre igen, och i morgon gör vi ett nytt försök att ta oss till Playa Girón!