En surfares paradis

Efter en närmare 10 timmars lång nattbussresa i en buss från 80talet va vi äntligen framme i Byron Bay! Vi och ett gäng backpackers stod tryckta mot husväggen på stationen för att slippa bli blöta från regnet. Några hostel arbetare gick runt bland turisterna och bockade av en efter en och pekade mot den slitna minivanen som skulle förflytta dom till deras sovplats. Den här gången blev det vi som blev idiotförklarade när hon inte kände till hostellet vi skulle till, när vi förklarade att det va ett hotell fnyste hon och gick vidare. Efter att ha gått fel ett par gånger hittade vi äntligen det mysiga lilla hotellet vi valt ut. Vi ringde dit ägarna som det så fint stod på lappen att vi skulle göra om ingen va vid receptionen. Tillslut rullade en bil in på uppfarten och ut steg två fnissiga herrar som hälsade oss välkomna till ett regnigt Byron Bay. Det tog ett tag och några samtal senare innan vi insåg att det blivit fel i bokningen! Datumen på bokningsbekräftelsen var 14-16 april! INTE EN SIFFRA RÄTT! Men sånt händer och som tur va hade dom ett rum ledigt eftersom familjen som bokat rummet inte dykt upp på 3dagar. Tur för oss!
Tyvärr gav regnet inte staden den rättvisa den förtjänade men mellan skurarna hann vi med en tur till havet och fick se ett gäng tappra surfare som lekte med vågorna!
Vi bestämde oss för att ta oss norrut i hopp om bättre väder, för enligt de fnissiga herrarna så skulle det regna i minst 2 veckor till.
Brisbane va som ett mindre Sydney och bjöd på 3 härliga men regniga dagar. Det är nu min älskade Patrik kommer på den bästa av dom bästa idéerna! Vi sticker härifrån! So we did. Sitter nu på balkongen i Thailand med en singha i handen och njuter efter en lång dag med sol,bad och träningsvärk efter mycket waboba kastande.

M&P