9/12-2011 - 16/12-2011

Vardagen på Zanzibar tar form. Vi vänjer oss sakta men säkert vid livet på paradisön och börjar även bli igenkända bland fiskarna som bor vid straden nära hotellet. Vi får ständig övning i språket, Swahili som de själva påstår är "det lättaste språket att lära sig". Jo, visst är det väl så! Hur svårt kan det vara att lära sig något man redan kan och har kunnat sen man började prata :) Vi försöker iallafall ha ett Svensk-Engelsk-Swahiliutbyte vilket vi har många goda skratt åt.
Swahili är ett av de språk som det tar lååång tid att utbyta hälsnings- och hur mår du fraser. Sedan kan man rulla vidare och glömt bort vad det var man skulle säga egentligen. Men det gör inte så mycket för det mesta är pole pole här (långsamt).

I Stone Town (den äldre delen av Zanzibar town, största staden på ön) blev vi tipsade om en restaurang/bar som nyligen bytt ägare och har en svensk manager. Där anordnades lite provisoriskt luciafirande med ett gäng ex-pats från skandinavien och andra hörn av jorden. ett spännande möte där vi knöt lite nya nyttiga kontakter för framtiden. Det bjöds på glögg, lussebullar och pepparkakor, men ingenting hämtades från Sverige. Allt bakades och gjordes med lokala varor och det bler riktigt nära sanningen. Fast, ingenting slår Annas Pepparkakor från min barndomskommun, Tyresö. Aldrig, någonsin!

Gästerna börjar sakta anlända inför julfirandet på Imani Beach och vi städar, fixar, renoverar och förbereder inför vad som komma skall! Lite av det kan ses på några av bilderna. Jag ägnar dagarna åt att jobba med hemsidan och marknadsföring medans Jessica försöker sig på att komma ikapp med sina studier, men det är svårt när det är så mycket roligare saker att göra runtomkring här på Imani.

Julen närmar sig med stormsteg och nyheterna från Sverige om snöoväder, stormar, halka poppar upp. Känner lite medlidande för dem därhemma :)