Det är bra att jag inte har heltidsjobb denna sommar för alla förberedelser till Kina tar sådan tid (plus allt resande, hehe). Om jag ens kommer in till Kina. Idag for jag till Helsingfors för att lämna in min visumansökan till den kinesiska ambassaden. Och nästa vecka blir det ytterligare en 200 kilometers resa för att hämta visumet (måste gå dit även om min ansökan oväntat nog skulle bli avvisad, då ambassaden tydligen behöver mitt pass för processen).

Visumansökan var en tidskrävande fyrasidig sak, men själva inlämningen tog bara några sekunder. Så det är synd att de inte tar emot ansökningar via post. Känns så onödigt att köra i två timmar och ödsla nästan 20 euro i bensinpengar för ett tvåsekunders besök (tyvärr miljön, hade blivit dubbelt så dyrt och tagit dubbelt så länge om jag valt kollektivtrafik). I och för sig skulle jag ha behövt åka någonstans ändå, då lilla Lovisa inte kunde fixa foto till visumet. För tydligen vill Kina ha 33x48 mm (Ett vanligt passfoto är 36x47 mm). Trodde därför ambassaden skulle vara jättenoggrann med storleken, och var förberedd på att finklippa visumbilden efter fotobutikens slarviga linjer. Men mannen i ambassaden sa ingenting om det, så kanske de måtten bara är minimimått eller något?

Tydligen behöver jag inte göra en hälsoundersökning, fast antagningsbrevet sa att det krävdes. Lönar sig att vara kritisk/nyfiken och googla saker. Där hittade jag att skolor ofta använder samma antagningsbrev för både de som kommer för ett år och för de som bara kommer för en termin och att vi som bara åker för en termin därför kan strunta i några av kraven, såsom hälsoundersökningen. Frågade såklart kontaktpersonen på värduniversitetet, men hon sa att jag också måste undersökas. Tur att läkaren här var tvungen att avboka min tid, för igår fick jag ett nytt svar av kontaktpersonen.

Tack och hej är fortfarande de enda orden jag kan på kinesiska. Vilket är lite synd då värduniversitetets engelska sida inte fungerar. Den har varit nere sen våren iallafall (ja, jag har påpekat det till dem). Tur att Google Translate kan översätta hemsidor, inte för att det är till mycket hjälp då informationen inte är riktad till mig. Tack kontaktpersonen på Jilin University, du förtjänar en silverstjärna för de snabba epost-svaren (den hade varit guld om det första också hade varit det riktiga svaret)!

Mitt kära hemuniversitet är däremot motsatsen till snabb. Iallafall i processen med MFS-stipendieansökningarna. Påriktigt borde vi ha fått svar redan före midsommar, men nej. Och nästa ansökningsomgång är i augusti nångång, så det hade varit trevligt att få veta före det. Och efter två meddelanden täcks jag inte tjata mer på dom. Så jag har ingen aning om hur våren kommer att se ut. Om jag kommer att få åka till Kina igen och skriva mitt examensarbete eller inte. Ajabaja, Linnéuniversitetet.

Så utbytesstudier är bra träning i att hantera osäkerhet, vilket är nyttigt om man råkar vara lite av en kontrollfreak. 6 veckor kvar och jag har ingen aning om var jag kommer att bo, för det fixas först framme på plats. Men det blir säkert bra. Nu ska jag bläddra lite i böckerna jag tog med hem från ambassaden (hihi, jag kan inte motstå gratissaker).