Så konstigt det känns. Om några timmar ska vi till flygplatsen och åka hem till Sverige och här sitter jag och skriver mitt allra sista blogginlägg. Det är lite blandat. Jag har haft en del hemlängtan, men nu när denna dagen är kommen känns det samtidigt väldigt konstigt att resan plötsligt är över!!

Men mest käns det ändå bra. För en sak som jag har lärt mig på denna resan är att den gamla klyschan "borta bra men hemma bäst" stämmer väldigt bra, åtminstonde på mig. Det ska väl vara balans i det, antar jag, som med de mesta andra saker i livet. När vardagen tränger på kan man längta så mycket efter att bara komma bort, man vill ha andra upplevelser. Men när man har varit borta ett tag börjar de där vardagliga sakerna efter ett tag kännas mer attraktiva igen, man saknar bekvämligheterna och det som känns tryggt, och man känner sig nöjd och vill hem. Och det är väl den känslan jag har ändå, känner jag, att jag är nöjd. (Tex ska det bli skönt att kunna tvätta sina kläder oftare än "när de luktar skit" haha).

Jag är SÅ glad att jag åkte!! Att jag faktiskt gjorde detta. Det har varit självförverkligande, lärorikt, underbart och jobbigt ibland. Jag har fått så många nya livserfarenheter; jag är så otroligt glad över alla de fantastiska saker vi har upplevt!! Macchu Picchu, simmat med delfiner... Allt det där. Jag har nog också fått många nyttiga insikter som jag inte tror att jag hade kunnat få på något annat sätt än att vara borta såhär.

Men nu blommar magnolian i Lund (eller??:P) och jag ser fram emot att komma hem till min älskade Philip, flytta in i vår lägenhet igen och njuta av vardagen med vänner och familj. Om ett halvår tar jag min yrkesexamen och jag ser fram emot kommande steg i livet :)

Tack till alla er som har läst min blogg!! Speciellt tack till er som har skrivit små hälsningar, ni ska veta att jag har blivit SÅ glad över att läsa dem!! :)

Okej. Det känns overkligt, men det är faktiskt dags och det känns roligt att säga det: Nu kommer jag hem!! :)