En fyra timmars tågresa från Varkala till Cochi/Kochi/Kochin (eller vad det nu heter) var något av det svettigaste vi varit med om i våra liv. Mycket folk och en härlig odör av kiss präglade hela resan så vi var minst sagt glada över att äntligen komma fram igår kväll.

Efter att ha stött på flera fullbokade hotell kom vi till Tom's som verkade ligga lite över vår budget. Men icke då, här bor vi nu för ca 90kr natten och då ska inte glömma att nämnas att handdukar och toapapper ingår i detta förträffliga pris! Låter inte lika fantastiskt som det känns kanske... Men vi trivs som fisken i vattnet!

Fort Cochin som vår stadsdel heter är en liten medelhavsinspirerad saga. Med små gator och hus som tagna från en liten gränd i Valencia (liten överdrift men om man jämför med övriga Indien så är det inte helt fel). Sjukt mysigt alltså.

Vasko Da Gama låg begravd här en kort tid i vad som sägs ska vara Indiens äldsta europeiska kyrka. Coolt va.

Luftfuktigheten måste vara en bra bit över 100%, för så här mycket är inte mänskligt att svettas.

Imorgon lämnar vi Indien, det känns både spännande och sorgligt. Spännande då dykcert och mer äventyr väntas i Malaysia, sorgligt när vi inser att vi lämnar Indien på obestämd tid. Ett land vi lärt oss att älska.

Flyget är Asiens motsvarighet av Ryan Air och landningen sker på Kuala Lumpurs version av "Gothenburg City AirPort", inte så mitt i city alltså...

Vi anammar moster Lisas råd och tar en whiskey var innan maten. Allt för hälsans skull.

Nu ska vi ut och svettas igen, ölen och maten kommer ju tyvärr inte flygande av sig självt!

Många kramar!