Vi sover hyfsat på nattbussen med ögonbindlar på (bild) och vaknar vid 8-tiden. Vi kör längs havet i ett sandigt landskap där låga träd växer. Sen passerar vi en bergig del med serpentinväg upp och ner innan vi kommer till Mancora som är ett semesterparadis likt t ex Thailand. Inte förrän nästan klockan 15 når vi gränsen. I samma hus stämplas vi ut ur Peru och in i Ecuador, låter lovande. Men vår förhoppning kommer på skam, i totalt 3 långa sega timmar står vi i kö. Inte vet jag vad som tar tid men datorerna verkar vara helslöa och i varje passkontroll sitter bara en person. Tillbaka på bussen får vi mat men sen ska bagage och buss kontrolleras. Det tar drygt 1 1/2 timme. Vi anar att det segas med flit eftersom vi åker peruanskt. Flera andra bussar från ecuadorianska bolag släpps igenom mycket snabbare. Strax före midnatt når vi Guayaquil, ca 7 timmar försenade och en resa på 33 timmar. Vi tar en taxi till hotellet som ser lite kyffigt ut när vi släpar upp väskorna för smala mörka trappor. Men rummet är fint och personalen vänlig. Man har ett ekoturistiskt tänk med ekologisk mat, källsortering och lokala leverantörer. Känns sympatiskt. Vi somnar snabbt.