Vi har, som ni redan vet, kommit till Ao Chao Pao, som ligger ungefär mitt på Koh Phangans västra kust. Vi har åkt rakt in i lyxlivet igen. Aircondition, varmvatten, rent, stilfullt inrett i harmoniska färger, två rum varav Filippa och Stina har det ena, och vi andra har rummet med panoramafönstren ut mot havet. Man måste erkänna att det är underbart! Stället ägs av en kanadensiska som bott här i 22 år och hennes thailändske man, båda väldigt trevliga. De pysslar om oss en massa, kanadensiskan börjar varje mening med You guys! You know what! Och så kommer det nåt trevligt förslag. I går ordnade hon och personalen en liten barbeque på stranden, bara för oss! De bar ner mattor att sitta på och några små låga bord, dukade fint med oljelampor, och bjöd på grillade kycklingvingar, pommes frites och grönsallad. Det var fantastiskt mysigt, som ett scoutläger fast i lyxversion! Emanuel upprepade som ett mantra under hela måltiden "Det här var gott! Det här, det var god mat det!" och jag tror att han inte var ensam om att tycka att det var dags för ett litet thaimatsbreak. Vi satt kvar länge och njöt och försökte pränta in känslan. Under tiden vi satt där kom vad som såg ut som en flygande ficklampa som svävade över vattenbrynet. Vid närmare undersökning visade det sig vara en skalbagge vars bakkropp sände ut ett starkt ljus! Mycket intressant.

Som Filippa berättade i går, så är stranden här väldigt långgrund. Eftersom Filippa inte skall doppa huvudet förrän tidigast i morgon p g a öronen, så har vi inte undersökt revet närmare med cyklop och snorkel (jag har kommit på vad röret heter, äntligen. Det var ingen som brydde sig om att hjälpa mig, men jag visste att det hade ett namn!). Jag har en känsla av att vi kommer att se en hel del intressant vid revet senare, till och med utan cyklop har vi sett mycket roligt, men i dag vadade vi i stället längs stranden söderut. Efter att ha rundat två uddar, kom vi till en fantastisk strand! Vattnet var djupt men kristallklart, sanden var vit och utan så mycket som en liten sten ("det är som en pool", som Stina sa). Det gick ganska roliga vågor där också, så vi blev kvar en bra stund och hade jättekul. Dit kommer vi absolut att gå igen. När vi kom hem lastade barnen av sig vad de samlat på sig på vägen, och nu har snäcksamlingen blivit stor! Vi skall återplantera snäckorna innan vi åker, har vi kommit överens om.

I morgon skall vi åka runt och titta lite i omgivningarna med en guide, bland annat hälsa på elefanter och snorkla på ett fint ställe.