Regn, regn och regn men det är ändå runt 25 plus i denna stad. Skolan rullar på och klassen är lika knäpp som vanligt! Dagens happening var att ett larm började att tjuta. Men ljudet var endast halvhögt, inte tillräckligt högt för att vara ett brandalarm och det förekom endast i vårat klassrum, inga andra klasser avbröt sitt undervisande. Vi fick hjälp av en annan lärare för att lokalisera ljudet och några var uppe på bänkarna med örat mot alla väggar för att lista ut vart ifrån ljudet kom. Utan framgång bytte vi klassrum, endast för att höra ljudet därinne också.

Men när ljudet följde med oss in i det andra rummet annades oråd och skyldig stod tillsist vår kanadensiska pappas mobil med sitt nödalarm. Det rorliga var att vi alla verkligen hjälpts åt att leta efter källan och att det var han själv som stått på klassrummets bänkar och lyssnat i alla möjliga vrår för att höra vart oljudet kom ifrån. Det skrattades länge...

Från skolan bar det sedan av att möta upp Wade för att dansa lite och planera framtida lindylektioner. Vi vill någorlunda åt samma håll men med en taiwanes som inte kommer ihåg eller vet ord för följare, förare eller bounca/puls på kinesiska är jag nyfiken på hur vår klass kommer se ut. Om vi kommer få ut några instruktioner alls till våra elever eller om det kommer bli en kurs som även döva kan lära ifrån för just nu har vi lite smärre språkbrister. Planera och dansa var roligt men att för första gången få åka moppe genom Taipei City var ännu bättre. Att sick-sacka mellan bilar, bussar och galan taxibilar är så roligt men det är ett under att trafiken här funkar. Längat ändå efter nästa åktur.

Tills dess ska jag lära mig räkna in takten på kineiska.

Fem, sex - å fem..

Wu, liu - wu, liu, qi, ba! Zuo!