Hej finisar!

Jag inleder med att beskriva hur jag känner... Överlycklig och helt överspänd av förväntan! :)
Jag är så otroligt glad och stolt över att jag tog tag i denna dröm och vågade åka iväg...

Men innan vi kommer till denna underbara världsdel, Sydamerika, tänkte jag börja berätta hur min resa började. Och bara för att det är så jäkla typiskt mig!

På Arlanda möter jag upp en man från rosa bussarna. Han behövde hjälp att frakta ner mat och reservdelar (?) till bussarna.
Stressad och med en redan konstaterad övervikt pressar jag förtvivlat ner grejerna. De tunga sakerna i backpacken och andra smågrejer i handbagaget.

10 min senare

- väskan på bandet tack!
- Är detta din väska?
- HAR du KALLES KAVIAR med dig?

Jäkla kaviar att skämma ut mig...

Men. Jag kom i alla fall iväg och 17 timmar senare hade jag suttit bredvid en snarkade Japan, kissat på flygplatsen i Paris och ätit baguette på Air France.

Och här är jag alltså nu. I Santiago. I Santiago i Chile och bara njuter.

Jag njuter av strålande sol och blå himmel. Jag njuter av att ligga utslagen i en park, att beställa rödvin på spanska och att stoppa fötterna i ett par flipp flopp och bara gå ut... Santiago ÄR fantastiskt!

Men mest av allt njuter jag nog av känslan av det fria livet och av de nya människorna som kommit in i mitt liv... :)

Under vår första kväll tillsammans samlades vi för en bit mat. 30 bleka svenskar som åt och drack gott, skrattade och försökte komma ihåg varandras namn.

Och flera gånger under kvällen fick jag nypa mig i kinden och påminna mig om verkligheten... att jag befinner mig i Sydamerika med personer jag enbart känt i 24 timmar. Det kändes som vi känt varann en evighet...

Och med detta härliga gäng påbörjar jag nu min resa genom denna fantastiska världsdel, Syd Amerika.