Beijing blev nagot helt annat an Suzhou. Den ar faktiskt precis sa som jag har forestallt mig Kina innan resan: tung, okanslig och fortryckande. Den andas storhetsvansinne och manniskoforakt och den ar urtrist. Pa tre dagar har jag pinat mig igenom den Forbjudna Staden (som i och for sig är mycket fotogenisk), den kinesiska muren, som var kul att bestiga, Sommarpalatset och Mingtomber, och "Maopalatset" och "Maotomben". Det slog mig hur lika dessa harskarfigurer ar, bara yttre forkladnaden som har andrats.

Det har varit valdigt kallt har och jag har inga vinterklader. En dag har det snoat och da stannade jag pa hostel dar de vagrar satta pa centralvarme och pa fullt allvar pastar att nu ar det sommarhalvaret och da ska man inte frysa. Alla gaster ar stortforkylda och sitter papalsade och snorvlar. Personalen gar inomhus med palsfodrade jackor och varma stovlar. (Vjetnam i repris). Jag brakade sa mycket att de till slut gav mig ett varmeelement till rummet. Det gar inte att ladda upp bilder pa deras tva datorer som gar sonder hela tiden. Inga internetcafeer nagonstans i narheten. Jag ar faktiskt valdigt glad att lamna denna stad och jag tror att jag aldrig vill komma hit igen. I morgon bitti flyger jag till Chengdu. Dar finns det flera platser jag vill se. Dessutom hoppas jag fortfarande att jag kan fa Tibetpermit dar i april. Hall tummarna for mig.

Kinakramar till allihopa

Saffran