Howdi!

Inatt stannade vi till i den lilla westernstaden Durango.
Att åka hit tog runt 6 timmar på vägar genom öken och berg. Det var inte mycket till civilisation och vi började tröttna på att köra. Och när vi tröttnar så börjar flummet och dåliga låtar och skämt börjar florera. En annan sak som var jobbigt var alla påkörda hundar vi såg på vägen.:(

Något som gjorde vår dag var när vi stannade till på en bensinstation. Lite kamouflerad var den och en uråldrig pump. Så med en klubba i munnen och flera varv runt pumpen förstod jag hur den fungera. Jag måste sett så blåst ut. När vi senare gick in för att betala så känns det som en annan tid. Bakom kassan står en ung kille med jätte jätte blont hår och bredvid honom en äldre man med cowboyhatt. Den äldre mannen frågar var vi är från och uttrycker med världens westernbrytning "You two girls here in the wild west". Vi nickar lite leende och går tillbaka till bilen. Där brister vi ut i skratt och bara älskar sen här gubben.

När vi börjar närma oss Durango ändras också landskapet. Nu åker vi upp och ner för berg och mycket skog och åkrar. Vi ser några cowboys rid ute på fälten, vi saktar ner för att få en bild av det. Då vinkar de glatt och svingar sina lasson. Överlyckliga över att ha sett cowboys är vi snart i Durango.

Motellet var bra och vi sov bra. Slipper tält!! Vi åker och äter frukost innan vi åker till turistinformationen, vi vill ut och rida. På turistinfo får vi några nr att ringa och vi bokar en 2 h privat tur på Bucks's Livery. Vi blev tilldelade var sin häst. Enligt mig de två finaste hästarna. Jag fick en fuxskäck som hette Dowe och Hanna en brunskäck som hette Patches. Vår guide var Amy, en glad sprallig 25 årig tjej som red på en lika sprallig Mula. Mulan hade en massa överskottsenergi och hoppade och studsade för nästan allt. Så iväg i västernsadel, utan hjälm och ridandes med en hand begav vi oss ut i bergen. Det var underbart att vara på hästryggen igen och Dowe var jätte mysig tt rida.

Nu, Colorado Spring