Vi var uppe redan vid 06:00 och käkade frukost sen inpackning i bilen, det går smidigt nu men ack så tradigt. Allt måste ha sin plats annars så får det inte plats. Tankning i Mariental innan vidare mot Keetmanshoop och proviantering. GPS säger 228km till nästa händelse, Namibia i ett nötskal händer inte mycket längs med vägarna här. Keetmanshoop var en liten håla, men vi hittade i varjefall Spar och postkontoret så vi kunde skicka våra vykort. Inget annat att se eller göra, vi hittade ivarje fall en Steers på vägen ut så det blev burgar lunch innan vidare färd. Vi kom fram tidig eftermiddag till Canon Roadhouse, ett urhäftigt ställe. Måste säga att Namibia har verkligen överraskat oss vad det gäller boende. Det här stället är intett i ett gammalt garage, typ 50-tal med bilar som står lite överallt med restaurangbort imellan dem. Vi fick en stor campingplats med träd som skuggade och en stor braai. Vi gick på upptäcktsfärd på den stora plotten och tog en eftermiddagsdrink i deras bar. Det blev braai och brasa till middag ännu en kväll.

15/5 Fish River, Canon Road House

Som alltid med camping så vaknade vi tidigt, den här gången hade vi placerat tältet lite fel under trädet så solen gassade in i tältet. Efter frukost drog vi iväg till Fish River Canyon, som är världens andra största kanjon efter Grand Canyon i USA. Vi har varit där en gång förut när vi var med drifters, men det är alltid speciellt att göra något själva. Vi var vid tre olika utsiktsplatser och vi var tvugna att köra till dem för de var så långt ifrån varandra. Utsikten var helt fantastisk från alla tre ställena. Sista stoppet vi gjorde var vid nedgången om man ska gå ner och gå hike genom kanjonen. Det var ett gäng som skulle göra det när vi kom dit och helt facinerande var det att se dem försvinna ner, men vi hörde dem bra länge och de sjöng på vägen ner så det ekade i hela dalgången.

Väl tillbaka på Canon Road house så åt vi en lätt lunch i restaurangen och smakade deras berömda Amarulla cheese cake, den var himmelskt god. Vi gick tillbaka till campingen och vilade, gick en kort promenad för att kolla på den magnifika solnedgången. Eftersom det var sista kvällen i Namibia så bestämde vi oss för att äta i restaurangen på kvällen, vi åt båda Game som var mycket gott. De hade en intressant tavla både på herr och dam toan. De var en lucka som gick att öppna framför könet, som jag självklart var tvungen att öppna. Det gick då ett larm över hela restaurangen och i luckan satt en lapp något i stil med "nyfiken i en strut". Det hela blev ganska pinsamt när jag kom ut från toaletten, eftersom hela personalstyrkan visste att jag hade öppnat luckan ;).

16/5 Fish River - Springbok

Vi började morgonen med en tidig frukost och inpackning som vanligt. Vi bestämde oss för att ta en kaffe i restaurangen innan vi körde vidare. Canon Road house har även en bensin och diesel pump med en mekaniker som jobbade där, så han fick laga vårt dägck medans vi fikade. Det gick relativt fort och vi fortsatte färden mot gränsen tillbaka till Sydafrika.

Väl där gick det inte så smidigt som vi hade hoppats på, vi fick ju böter som vi skulle betala när vi kom tillbaka till gränsen. Vi betalade dem men sedan så fick vi bara visum i sju dagar, vi försökte snacka oss ur det att vi inte skulle hinna sälja bilen inom sju dagar och mycket annat. Men det gick inte. När vi kom till Springbok var det bara att köpa air-time och data för att fylla på telefonerna, till att börja med var vi tvugna att hitta någonstans att bo. Vi hittade ett relativt billigt B&B som var mycket bra. Därefter var det bara att maila Nora, vår immigrationsadvokat, för att tala om att vi bara hade fått sju dagars visum. Eftersom det var fredagkväll var vi tvugna att handla snabbt, hon svarade som tur var direkt att vi skulle komma in på måndagen så skulle hon försöka fixa det. Vi gick till en restaurang för en tidig middag, pizza blev det. Även i säng tidigt efter en lång och stressig dag.

17/5 Springbok-Cape Town

När vi kom upp för frukost såg vi att en utav trädgårdsmästarna från B&Bet stod och tvättade vår bil. Det blev vi faktiskt inte så glada över, efter att ha kört i Namibia med sand, grus och lera så ville vi rulla in i Kapstaden med en bil som såg ut som om den hade haft ett äventyr. Frukosten var i varje fall god och efter den var det bara att rulla vidare mot Kapstaden. Det var extremt många vägarbeten och många stop and go, så det tog betydligt mycket längre än de sju timmar vi hade räknat med. Vi åt kalla pizza rester i bilen medans vi stod stilla för det kändes inte som vi hade tid för något lunchstopp. Väl framme i Kapstaden och Gert och Phumi så var det bara att duscha och byta om för att ta oss till en födelsedagsfest.